satt-ostergotland-i-rorelse

”När alla gör något gemensamt händer det saker”

"Okej, vi provar igen… 5, 6, 7, nu…”
Danspedagogen Marie Milton räknar högt för eleverna på Lindöskolan samtidigt som hon visar hur stegen ska tas. Snart är det dags för hela skolan att genomföra sin dans på skolgården, men först ska de sista stegen repeteras.

Gymnastiksalen på Lindöskolan i Norrköping fylls av glada och koncentrerade ansikten från både elever och lärare. Under ledning av Marie Milton och Charlotte Wingren från Dansverkstan i Norrköping har barnen och lärarna under hösten klassvis fått tolka "Kramdalen 2", en berättelse om mobbning, utanförskap och vikten av att visa medmänsklighet.

- I stället för att se olikheter som ett problem, som att någon har ADHD eller att någon kommer från ett annat land, så lyfter berättelsen fram vilken nytta vi har av varandras olikheter, berättar Marie.

Under två intensiva pass har hela Lindöskolan dansat de olika scenerna från "Kramdalen". Tillsammans har varje årskurs på skolan läst en sida i boken och sedan har alla elever i klasserna fått prova att leda varandra.

- Det har varit korta och snabba byten mellan läsandet och dansen. Det har visat sig vara en bra modell för att hålla eleverna engagerade och fånga en grupp på, fortsätter Marie Milton.

Läraren på Lindöskolan, Ann-Kristine Waern, håller med:

- När barnen leker in tankar och känslor med hjälp av kroppen, och gör det tillsammans, blir det en kunskap som de tar med sig, säger hon.

Varierade övningar

Övningarna har varit varierade. I en av dem har eleverna fått leda varandra. De elever som har blivit utsedda till att leda övningen får bestämma om gruppen ska snurra, backa eller gå framåt.

- Hierarkierna i klasserna blir väldigt tydliga under den här övningen, samtidigt som den lyfter fram att olikheterna är någonting bra. I början så brukar vi gå som vanligt. För att lyfta fram att olika är bra, får eleverna i en annan övning prova att gå vanligt för att sedan utmanas att gå ovanligt, klurigt, konstigt, annorlunda eller knasigt, säger Marie.

Efter en stund brukar de blyga ta för sig och de som har svårt att sitta still blommar ut.

- Alla får spralla och det är helt okej. För det är det som är det viktiga, att man får göra precis som man vill just där och då. Och jag tycker det händer väldigt mycket i gruppsammansättningen under den här övningen, säger Marie Milton.

Sigrid och Björn, som går i årskurs tre, gillar kombinationen av rörelser och lärande.

- Det är kul att släppa loss benen, och det är kul att dansa. Det här var roligare än vår vanliga undervisning, säger Björn.

- Det är roligare att röra på sig än att bara sitta still, menar Sigrid.

Samtidigt som de fått röra på sig har de också lärt sig att samarbeta och att visa respekt för andra.

- Man ska inte frysa ut någon på förhand, vi är alla olika.

Gör saker tillsammans

För Marie Milton är utgångspunkten när hon jobbar i skolor att eleverna lär sig genom att "göra" saker tillsammans i stället för att bara sitta still, lyssna eller läsa.

- Barnen blir alltmer stillasittande, även på fritiden, och det är ännu viktigare att barnen får röra sig under skoltid. Alla barn kan inte lära sig genom att sitta still och läsa sig till kunskap. Och då tycker jag att det är ett jättebra sätt att använda kroppen som en metod för lärandet.

För några år sedan dansade hon vokalerna i en skola. På golvet lades stora bokstäver ut med de hårda och mjuka vokalerna. Över de hårda skulle barnen springa med raka ben och skrika vokalerna, medan de över de mjuka vokalerna skulle de dansa som mjuk spagetti och ropa vokalerna.

- Jag frågade barnen om de kunde springa ännu snabbare och hoppa högre? Och några av de mest rörliga i klassen fick verkligen glänsa i det momentet. Efter den lektionen kom en grabb fram till mig, som jag visste har en del problematik med att sitta still, och berättade vilka vokaler som var hårda och vilka som var mjuka. Då kände jag att jag verkligen hade vunnit, att han hade lärt sig det när han fick röra på sig.

Förändrar stämningen

På Lindöskolan avslutas dansprojektet med att hela skolan dansar på skolgården till Benjamin Ingrossos "Look Who’s Laughing Now".

- När alla gör något gemensamt – elever, lärare och personal – då händer något med stämningen på en skola. När barnen får uttrycka sig genom kroppen blir de också tryggare i att uttrycka sig på andra sätt. Rörelsen förstärker lärandet, säger Marie Milton.

På frågan hur Lindöskolans arbete med "Kramdalen" förändrat stämningen på skolan säger Ann-Kristine Waern:

- Barnen får en större förståelse för att alla lär sig på olika sätt och de visar en större vilja att hjälpa varandra, även att lösa problem i klassrummet. Det är viktigt att få bort tävlingshetsen i klassrummet och att det är när vi hjälper varandra att förstå och klara utmaningar som vi mår bra och blir smarta. Inte när vi tävlar mot varandra, menar hon och fortsätter:

- Vi ser att eleverna kan prata om varandras olikheter på ett fint sätt. Vi ser också att dansen avväpnar tuffhet och att leka ”cool”. Den stärker också barnens självkänsla genom att de klarar av att koordinera rörelser och följa takt.


Fakta om Dansverkstan
Startades 2011 av Marie Milton. Har cirka 500 barn och vuxna inskrivna i sina olika danskurser i Norrköping, Kolmården, Östra Husby, Åby och Söderköping. Samtliga nio medarbetare, två på heltid, har någon form av danspedagogisk utbildning i ryggen. På Dansverkstan finns det fyra högskoleutbildade danslärare och danspedagoger.

Dansverkstan

Bild på en pojke och en flicka i skolåldern

Sigrid och Björn, som går i årskurs tre, har gillat kombinationen av rörelser och lärande. - Det här var roligare än vår vanliga undervisning, säger Björn.

Gruoobild tagen uppifrån där elever står i ring

Under hösten avslutades projektet med ”Kramdalen 2” med att hela Lindösskolan – elever och personal – dansade på skolgården.

Lärare dansar

- När alla gör något gemensamt, då händer något med stämningen på en skola, säger Marie Milton, som lett projektet på Lindöskolan i Norrköping.

elever dansar på skolgården
elever inne i en gymnastiksal

Lärare och elever har under hösten haft ”Kramdalen 2” som ett projekt. ”Vi ser att dansen avväpnar tuffhet och att leka ”cool”, och så stärker den barnens självkänsla genom att de klarar av att koordinera rörelser och följa takt”, säger en av lärarna på Lindöskolan, Ann-Kristine Waern.

Fler goda exempel

  • Träningen ger glädje som räcker en hel vecka

    Life in motions höstschema är fullmatat. Sittandes, ståendes, gåendes eller rullandes – här finns träning och rörelseglädje för alla.
  • ”Skriv att alla borde komma hit och träna!”

    Att skratta tillsammans i en familjär miljö. Det är inte alltid synonymt med tuff träning på gym. Men på Tjejernas Athena i Norrköping är det just glädjen, trivseln och atmosfären som medlemmarna lyfter fram. Här får både musklerna och sinnena vad de behöver.
  • Positiv kampanj lockar folk att göra allemansrätt

    Den svenska allemansrätten är unik. Den består av råd och regler som inte ska ses som begränsningar – utan som möjligheter. Det är budskapet i Naturvårdsverkets nya kampanj ”Det är lätt att göra allemansrätt.”
  • Gemensamma aktiviteter skapar gott mående

    Hur mår du? En enkel fråga med ett betydande svar. Och ännu viktigare är kanske frågan; är du medveten om att allt du gör påverkar hur du mår? Genom projektet ABC – för god psykisk hälsa, vill Region Östergötland uppmuntra invånarna att fortsätta eller börja med aktiviteter som får dem att må bra.
  • Tuff och rolig sport som fostrar ledare

    Brottningsmatcher, hårda kollisioner och tuffa kamper. Lag mot lag, man mot man. Med en boll. I en båt. Inomhus i bassäng med slätt vatten, eller utomhus i öppet vatten med vind och vågor.
  • Träning fungerar på alla språk

    Kateryna Pereverziera sätter sig i benpressen, maskinen som stärker benens fram- och baksida. – Ett, två, tre … när jag räknar repetitioner så kan jag stänga av andra tankar en stund, säger hon.