Barn har rätt till fysisk aktivitet

Sedan starten 1966 har folkhälsomålet varit en tydlig ledstjärna för Vätternrundans arbete. I år arrangeras för första gången Vätternrundan Forum den 12–16 juni som samlar politiker, näringsliv, offentliga aktörer, forskare och inte minst cykelbranschen för samhällsaktuella branschseminarier inom en rad områden.

Måndagen hade rubriken Barnens rätt till rörelse med temat aktiv transport till och från skolan. Seminariet leddes av Malin Henriksson, forskare inom mobilitet och rättvisa vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, som också föreläste om behovet av att analysera konsekvenserna för barn inom samhällsplaneringen. En av talarna var Anna-Karin Lundqvist, som presenterade ny forskning som visar att oroliga föräldrar leder till att barn rör på sig för lite.

– Vi måste bryta normen att barn inte kan gå och cykla till skolan. Barn behöver röra på sig minst en timma om dagen och ett bra sätt att nå det målet är att antingen cykla eller gå till skolan, säger Anna-Karin Lindqvist.

Tillsammans med en rad nationella aktörer inom trafiksäkerhet och hälsa har forskare vid Luleå Tekniska Universitet och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) i Linköping tagit fram rekommendationen att barn ska gå, cykla eller på annat sätt aktivt ta sig till skolan.

Under våren lade forskare vid Luleå tekniska universitet och VTI fram ett förslag till en nationell rekommendation för barns resor till och från skolan. Enligt rekommendationen ska barnen gå eller cykla – helt eller delvis - året om till och från skolan redan från förskoleklass. I början tillsammans med en vuxen, men efterhand kan resorna göras självständigt eller tillsammans med andra barn.

– Rekommendation för barn är en timmas fysisk aktivitet om dagen och det är en liten del som rör på sig så mycket. Tittar man på svenska 15-åringar så är det 14 procent av pojkarna och 9 procent av flickorna som kommer upp i den här mängden. Ett sätt att få ihop den tiden är att använda sig av aktiva transporter till skolan, att antingen gå eller cykla, fortsätter Anna-Karin Lindqvist.

Ett hinder för aktiva skoltransporter är enligt forskarna den rådande normen om att barn inte är mogna att cykla själva före tolv års ålder. Ett annat hinder är föräldrars omsorg om sina barn.

– Föräldrarna älskar sina barn och skjutsar dem till skolan av omsorg, men tyvärr så är det en missriktad omsorg. Istället bör föräldrar tänka – jag älskar dig, därför ska du gå eller cykla till skolan.

– Något som vi försöker städa undan är rekommendationen att barn inte kan cykla själva till skolan förrän de är tolv år. Rekommendationen bygger på gammal forskning från 1960-talet, som inte alls har sin motsvarighet i dag. Det finns trafikmiljöer där en åttaåring själv kan cykla till skolan, på samma sätt som det finns trafikmiljöer där inte ens vuxna bör gå eller cykla.

Sedan 2016 har forskarna jobbat med projektet att få fler barn att gå eller cykla till skolan. I samarbete med kommuner har de bland annat skapat en modell för hur skolor kan arbeta med aktiva skolresor.

Under seminariet deltog också Elin Glad, hälsoprocessledare på Region Östergötland som också jobbar med Sätt Östergötland i rörelse. Hon bekräftade Anna-Karin Lindqvist bild av att unga rör på sig alldeles för lite.

– Vinsterna med fysisk aktivitet är många, både för den enskilde och för samhället i stort. Men vi kan inte lägga ansvaret att börjat röra på sig på barnen, det är möjligen föräldrarnas ansvar. Men också samhället behöver göra mycket mer för att bryta den negativa trenden, säger hon.

Vid seminariet om barns rätt till rörelse deltog också Matti Leijon, Generation Pep och Samuel Williams, Svenska cykelstäder.

Parallellt med måndagens tema om barns rörelse i seminariedelen arrangerade Vätternrundan också barnens egna Skoj-med-hoj-dag med rörelseaktiviteter för barnen och det egna loppet minivättern.

Text: Björn Spjut, Granit PR & Kommunikation