satt-ostergotland-i-rorelse

Alla är vinnare i Rörelsesatsningen

När projektet Rörelsesatsningen i skolan pågått ett par år lade regeringen, som är uppdragsgivare, till att skolorna ska samverka med lokala idrottsföreningar.– Det är ett bra verktyg både för eleverna att hitta nya idrotter och för föreningarna att rekrytera, säger Ida Kregert Blomstrand, RF-SISU:s projektsamordnare.

När projektet Rörelsesatsningen i skolan pågått ett par år lade regeringen, som är uppdragsgivare, till att skolorna ska samverka med lokala idrottsföreningar.

– Det är ett bra verktyg både för eleverna att hitta nya idrotter och för föreningarna att rekrytera, säger Ida Kregert Blomstrand, RF-SISU:s projektsamordnare.

Riktlinjerna från regeringen till Riksidrottsförbundet-SISU var tydliga; samverka med idrottsföreningar och bygg bryggor mellan skolan och den lokala idrotten.

– Och eftersom vi redan var i full gång med projektet Rörelsesatsningen i skolan var det egentligen bara för oss att koppla på föreningarna i ett redan pågående koncept, säger Ida Kregert Blomstrand.

Önskade simhopp

Hur själva samverkansarbetet går till får respektive RF-SISU-distrikt bestämma själv. Ida arbetar tillsammans med kollegan Lolita ”Lollo” Bladh som är sakkunnig i barn- och ungdomsidrott inom RF-SISU Östergötland, och de började med att skicka ut en enkät till skolorna.

– Vi bad barnen skriva vad de vill prova på och fick alla svar som tänkas kan; rullskridskor, simhopp, käpphästar med mera. Det var härlig läsning, men för oss var det viktigast att få ett kvitto på att eleverna är intresserade av att olika föreningar kommer och hälsar på, säger Lollo Bladh.

Återstart efter pandemin

Ett av RF-SISU:s uppdrag är just att stötta och utbilda idrottsföreningar och i det arbetet har tre prioriterade områden arbetats fram; Trygga och hållbara utvecklingsmiljöer, Inkludering av underrepresenterade grupper och Återstart.

– Underrepresenterade grupper är till exempel att det är få tjejer som spelar hockey och få killar som rider, men också att allt för få barn från socioekonomiskt utsatta områden deltar i idrottsföreningar, säger Lollo Bladh.

– Återstart i sin tur, handlar om att komma tillbaka efter coronapandemin.

Alla är vinnare

Rörelsesatsningen i skolan med föreningssamverkan är med andra ord ett riktig win-win-arbete – mer rörelse för skolbarnen och fler intresserade barn till idrottsföreningarna.

– Det finns en öronmärkt regeringspeng för vårt samverkansarbete med föreningarna, säger Lollo Bladh. Riktlinjen vi fått är att vi ska involvera föreningar mer och det bästa sättet tycker vi är att bjuda in dem till skolorna och sedan gör vi en gemensam plan över hur mycket medel de behöver för att kunna utföra sin del av projektet.

– Vi har en lista över föreningar som tappat mer än 30 procent av sin verksamhet på grund av coronapandemin och för dem finns det extra pengar. Det är i första hand kontaktsporter, inomhussporter och paraidrotten som har det svårast. Här kan vi använda Rörelsesatsningen i skolan som ett jättebra verktyg.

En viktig pusselbit i satsningen är utbildning av föreningarnas representanter.

– Det är skillnad på att ha en prova på-träning i sina egna lokaler och att besöka en skola med en jättebred målgrupp. En rast kan det vara fyra elever som vill vara med och nästa 54. Hur löser man det utan att alla får vänta? Och hur når man dem som vill men inte riktigt vågar? Sådant tar jag upp i utbildningen, säger Ida Kregert Blomstrand.

Proffs på skolbesök

En som är lite av en expert på området är före detta basketstjärnan Kris Grundberg från Söderköping. Han kom till Sverige 1977, från Boston i USA, för att spela basket i bland annat Stockholm, Norrköping och Linköping. Numera är han pensionär och arbetar ideellt som tränare i Söderköpings basket.

– Det här är ett bra projekt, säger han. Vi har tappat mycket på grund av pandemin och här får vi chansen att nå ut till nya barn och ungdomar.

Kris räknar ut att han gjort ett 50-tal besök i skolorna i Söderköping.

– Jag brukar hälsa på två gånger i varje klass. Första gången presenterar jag mig och eleverna får testa olika motorikövningar och lära känna basket som sport. Andra gången känner de igen mig och det blir genast mer avslappnat och informellt. Ibland stannar jag och äter lunch i skolan, men jag är noga med att aldrig tränga mig på och börja prata med barnen, de får komma till mig och ju mer de lär känna mig desto mer kan vi skoja med varandra.

Samhället i liten skala

Förra året hade Kris mellan 35 och 40 elever i mellanstadiet som kom och provade basket Läs gärna del 1 av Rörelsesatsningen:i föreningen. Flera är kvar och har skapat nya lag.

– Idrott är som samhället och livet i liten skala, säger han. Det gäller att hitta sin roll i laget, att ta ansvar för sig själv och sina saker. Alla behöver inte vara stjärnor, men alla är viktiga.

– Att få arbeta med barn och se dem utvecklas som människor – det är både viktigt och roligt. Därför är det här skolprojektet jättebra!

Text: Anna Lindén, Granit PR och kommunikation

Rörelse i skolan

En grupp barn med uppsträckta armar i luften står framför ledaren för gruppträning

Det kan vara stor skillnad på att ta emot barn på en prova på-aktivitet i sin hemmaarena och att möta elever på en skola. En rast kan det vara fyra elever som vill vara med och nästa 54. Varje förening som deltar i skolprojektet utbildas av RF-SISU, bland annat i hur man hittar rörelseglädje för varje barn.

– Många föreningar har tappat medlemmar under coronapandemin och Rörelsesatsningen med samverkan mellan skolan och föreningslivet är ett bra sätt att starta om på nytt, säger Lolita ”Lollo” Bladh, sakkunnig i barn- och ungdomsidrott inom RF-SISU Östergötland.

Ett antal ben på fotbollsspelare, koner och fotbollar på en gräsplan

Fotboll intresserar många barn och är en populär rastaktivitet. Men det hindrar inte att de lokala föreningarna kommer och hälsar på i skolorna för att locka fler barn till träningarna.

Kris Grundberg är tränare i Söderköping basket. Han har besökt skolorna i Söderköping ett 50-tal gånger. – För min del passar det bäst att hålla i två gymnastiklektioner per klass, säger han. Därefter brukar vi bjuda in till en basketturnering och det är en uppskattad aktivitet för hela klassen, både för dem som spelar och för dem som hejar på.

Relaterad information

Fler goda exempel

  • Rörelse och mat – en lyckad kombination

    Mat och rörelse är två viktiga delar i projektet Röda tråden på Skönbergaskolan i Söderköping. – Båda sakerna går ju i varandra - mat och fysisk aktivitet är ju avgörande faktorer för barns hälsa och utveckling, berättar pedagogen Pernilla Hertzman på Skönbergaskolan.
  • Varje dag på förskolan är en vitaminkick

    En rödbetsstav kan bli en fin krita om man blöter den lite i ena änden. Gröna bönor är både lena att känna på och jättebra att räkna. Och en morot gör roliga ljud när man tuggar på den. På förskolan Blanka i Vadstena är maten en spännande del av barnens vardag.
  • Lärare och elever tränar tillsammans

    Naturvetenskap, musik och bild och – träning. Det är inriktningen på S:t Lars gymnasium i Linköping. Och det sistnämnda, lite mer oskrivna inslaget, ja det gäller både elever och lärare.
  • Sluta vuxengissa på hur barn vill aktivera sig

    Samverkan, långsiktighet och lyhördhet. Tre nyckelord som formar det viktiga arbetet i Sätt Skåne i rörelse – en nystartad satsning med systerorganisationen i Östergötland som förebild.
  • Barn har rätt till fysisk aktivitet

    Ängsliga föräldrar gör sina barn en otjänst som skjutsar dem till skolan. – Det leder bara till att barnen rör på sig för lite. Istället ska föräldrar tänka: jag älskar dig, därför ska du gå eller cykla till skolan, säger Anna-Karin Lundqvist, biträdande professor vid Luleå universitet.
  • Det finns hopp för glädje och starka ben

    Föreställ dig 32 422 722 hopp med hopprep. Och vilken motion och glädje alla dessa hopp har gett barn och vuxna i skolor och föreningar runt om i Sverige. Dessa svindlande trettiotvå och en halv miljoner skutt är resultatet av 2022 års Hopprepsskoj. Nu är det dags igen!