satt-ostergotland-i-rorelse

Naturen är en ljus plats för integration och vänskap

Tänk vad fällningen av ett träd kan betyda. Det kan skapa en ljusare framtid på många sätt. Det var till exempel intill en kraftig sälg som det värdefulla samarbetet och integrationsarbetet mellan Friluftsfrämjandet och Bergska gymnasiet i Finspång tog sin början.

Jan-Erik Fors är styrelsemedlem och aktiv i Friluftsfrämjandet i Finspång. Han och hans fru Karin pratar varmt om dagen för drygt fyra år sedan när Jan-Erik och några fler av medlemmarna höll på att ta ner en stor sälg vid föreningens anläggning Lunddalen.

– Just när vi sågade och röjde som bäst kom en coach från Bergska gymnasiet, Christina Björnelf, på besök med en grupp ensamkomna flyktingbarn. Det var flera pojkar från Afghanistan och några flickor från Somalia, berättar Jan-Erik.
– De tittade på när vi fällde trädet och tyckte att det var jättespännande.

Det blev starten, inte bara för ett gemensamt integrationsarbete med skolan, utan också på en fin vänskap med flera av ungdomarna.

– Många från det här gänget har fortsatt att komma till oss under åren och jag har lärt känna dem, främst några av killarna. De hör av sig till mig när de vill ha hjälp med något, jag har bland annat kört släpkärra när en av dem skulle flytta. Det känns fint, säger Jan-Erik.

Fortsatt samarbete

Efter mötet i samband med trädfällningen tog Friluftsfrämjandet kontakt med skolan och föreslog ett vidare samarbete.

– Vi insåg ju där och då att vi hade möjlighet att göra något för de här barnen. Det kan inte vara lätt att komma ensam till ett nytt land, säger Jan-Erik Fors.

Sedan dess besöker skolan Friluftsfrämjandet och Lunddalen regelbundet, både med de nysvenska ungdomarna men också med elever från gymnasiesärskolan.

– Eleverna från särskolan hjälper oss bland annat med ved. De mäter och sågar lagom stora klabbar och levererar till oss. Det är till stor nytta vid våra grillplatser och när barnen kommer hit vet de att det är deras goda jobb som gör det möjligt för oss att hålla med gratis ved, säger Jan-Erik.

För invandrarbarnen blir mötena med Friluftsfrämjandet både till svenskundervisning och lärdomar om sitt nya land. De får gå enkla tipspromenader med frågor om naturen och de lär sig om allemansrätten, om djur, växter och bär. Därtill får de lära sig att göra svensk matsäck. De brer smörgåsar, bakar pinnbröd och förbereder termosar med dryck.

– Många är oroliga i början och vågar inte gå ut i skogen, berättar Jan-Erik. De frågar mycket efter tigrar och björnar eller farliga ormar.

– De är heller inte vana att vara nära vatten och det är inte många som kan simma. Vi paddlar kajak och kanot tillsammans med dem och lär dem använda flytväst. När de väl får prova och förstår att de flyter och inte behöver vara rädda tycker det att det är jättehäftigt. Det är härligt att se glädjen i deras ögon, säger Jan-Erik.

Barnen är ofta blyga och avvaktande till en början och Jan-Erik minns särskilt en tjej som höll sig lite i bakgrunden.

– Då gäller det att hitta något som kan passa just henne och jag kom på att vi kunde göra upp eld. Det visade sig att hon var rena proffset. Mycket bättre än jag. Det slutade med att hon fick lära mig tekniken. Det var underbart att se hur hon växte med sin uppgift!

Från Bergska gymnasiets håll har man mycket positivt att säga om samarbetet med Friluftsfrämjandet.

Viktiga möten

– Efter vårt spontana möte vid tillfället med trädfällningen samt ytterligare några träffar, mynnade det hela ut i ett strukturerat program som stöds ekonomiskt av bland andra Länsstyrelsen och Friluftsfrämjandet i projektet ”Meningsfull väntan”, säger Christina Björnelf.

– Vi besöker regelbundet Lunddalen med grupper av elever och det skapar en god sammanhållning. Vi har köpt in kläder så att de kan vara ute under alla årstider och får chans att lära sig om allting som hör svenska utomhusaktiviteter till. De tycker att det är jätteroligt och jag hör dem ofta prata om att de vill åka snart igen.

Christina trycker extra på de viktiga mötena mellan ungdomarna och Friluftsfrämjandets medlemmar, som ofta är pensionärer.

– Jag älskar att se hur de pratar med varandra när vi har fikastund. De här ungdomarna är inte vana vid att äldre människor är så aktiva och pratstunderna hjälper dem att se att man själv kan styra över sitt liv och må gott högt uppe i åldrarna, bara man tar hand om sig.

– Friluftsfrämjandet ska verkligen ha en eloge för det fina arbete de gör, avslutar hon. De tar emot eleverna med värme och kärlek i en situation som är väldigt ny och okänd för dem. Det kommer de här ungdomarna aldrig att glömma.

Text: Anna Lindén, Granit PR & kommunikation

Utomhusliv i Finspång

En grupp människor med långfärdsskridskor och stavar på en frusen sjö.

Christina Björnelf, coach från Bergska gymnasiet, och Torbjörn Falkerby, Lennart Persson och Nils-Olof Persson från Friluftsfrämjandet lär de nysvenska ungdomarna vikten av säkerhet när man rör sig på frusna sjöar.

Karin Fors från Friluftsfrämjandet visar hur man kan bestämma ålder på ett träd genom att räkna årsringarna.

Två personer med flytvästar paddlar kanot

Att paddla och använda flytväst är helt nya erfarenheter för flera av de ensamkommande flyktingungdomarna. ”Det är härligt att se glädjen i deras ögon när de inser att de flyter och att de inte behöver vara rädda”, säger Jan-Erik Fors.

Fler goda exempel

  • Rörelse och mat – en lyckad kombination

    Mat och rörelse är två viktiga delar i projektet Röda tråden på Skönbergaskolan i Söderköping. – Båda sakerna går ju i varandra - mat och fysisk aktivitet är ju avgörande faktorer för barns hälsa och utveckling, berättar pedagogen Pernilla Hertzman på Skönbergaskolan.
  • Varje dag på förskolan är en vitaminkick

    En rödbetsstav kan bli en fin krita om man blöter den lite i ena änden. Gröna bönor är både lena att känna på och jättebra att räkna. Och en morot gör roliga ljud när man tuggar på den. På förskolan Blanka i Vadstena är maten en spännande del av barnens vardag.
  • Lärare och elever tränar tillsammans

    Naturvetenskap, musik och bild och – träning. Det är inriktningen på S:t Lars gymnasium i Linköping. Och det sistnämnda, lite mer oskrivna inslaget, ja det gäller både elever och lärare.
  • Sluta vuxengissa på hur barn vill aktivera sig

    Samverkan, långsiktighet och lyhördhet. Tre nyckelord som formar det viktiga arbetet i Sätt Skåne i rörelse – en nystartad satsning med systerorganisationen i Östergötland som förebild.
  • Barn har rätt till fysisk aktivitet

    Ängsliga föräldrar gör sina barn en otjänst som skjutsar dem till skolan. – Det leder bara till att barnen rör på sig för lite. Istället ska föräldrar tänka: jag älskar dig, därför ska du gå eller cykla till skolan, säger Anna-Karin Lundqvist, biträdande professor vid Luleå universitet.
  • Det finns hopp för glädje och starka ben

    Föreställ dig 32 422 722 hopp med hopprep. Och vilken motion och glädje alla dessa hopp har gett barn och vuxna i skolor och föreningar runt om i Sverige. Dessa svindlande trettiotvå och en halv miljoner skutt är resultatet av 2022 års Hopprepsskoj. Nu är det dags igen!