satt-ostergotland-i-rorelse

”Hela kroppen behöver arbeta, inte bara huvudet” Navestadsskolan läser boken Hjärnstark junior

Det här med att röra på sig, det behöver egentligen inte vara så krångligt. Promenera, dammsuga, leka på rasten… Med hjälp av boken Hjärnstark junior lär sig eleverna i årskurs 5 på Navestadsskolan i Norrköping att de i själva verket är ganska bra på rörelse. Och att bra ofta blir ännu bättre – av bara farten.

Veronica Lundgren har varit lärare i ett snart ett läsår. Redan under sin utbildning var hon fast besluten om att hon ville jobba med rörelse för barnen, även i klassrummet.
– Hela kroppen behöver arbeta, inte bara huvudet, säger hon. Att bara sitta stilla är inte särskilt utvecklande.

I början av vårterminen deltog Veronica i en utlottning via Region Östergötland och Sätt Östergötland i rörelses Facebook och vann boken Hjärnstark junior, skriven av Anders Hansen och Mats Wänblad. Sedan dess har hon läst den för sin klass, en femma på Navestadsskolan.

– Vi läser den högt och sedan får barnen med sig ett kapitel hem för att läsa i lugn och ro och därefter diskuterar vi i klassen.
– Det är spännande att se barnens olika reaktioner. En del får aha-upplevelser medan andra är ganska svalt intresserade.

Veronicas mål är att så ett frö hos eleverna.
– Kan jag hålla det vid liv så kommer det att blomstra av sig själv längre fram, säger hon. Kan jag redan nu lära dem hur viktigt det är att röra på sig så tror jag att de har med sig det när de blir äldre.

Sammy Mannai är 11 år och går i Veronicas klass.
– Boken är ganska bra, säger han. Den handlar om olika delar av hjärnan. Vi lär oss om hippocampus och om hjärnbromsen som bromsar impulser och om hur man kan göra för att bli mindre stressad och orolig.

Sammy har ett bra knep för att aktivera sig samtidigt som han spelar tv-spel.
– Jag sitter på en pilatesboll, säger han. Det är bra för att ryggen blir rak och man rör lite på sig.

Just det där med enklare rörelse i vardagen trycker Hansen och Wänblad lite extra på i boken. Det måste inte handla om att spela fotboll i ett lag eller att springa fortast på friidrottens löparbana. Att dammsuga, tvätta fönster eller cykla till skolan är också jättebra.

– Man kan gå upp lite tidigare på morgonen och gå en omväg till skolan, säger Sammy. Just nu byggs det på min skolväg så jag måste ta en annan väg som är längre. Det är bra.

Varje dag på Navestadsskolan börjar med 20 minuters rörelse för eleverna.
– Vi springer på stället, klättrar i luften, löper runt skolan och stretchar, säger Sammy.

Både han och Veronica märker skillnad.
– Jag är mera koncentrerad, säger Sammy. 

Och Veronica konstaterar att klassen är betydligt lugnare sedan morgonprojektet startade. 
– Det håller i sig ända fram till lunch, sedan behöver barnen röra på sig igen, säger hon.

Genom boken har klassen dessutom lärt sig att olika typer av träning är bra för olika delar av hjärnan. Den som vill bli gladare och mindre stressad ska se till att träna lite hårdare så att pulsen gå upp. För den som ska lösa problem räcker lite lugnare rörelse.Dessutom vet alla att träning förbättrar inlärningsförmågan och kreativiteten.

– Vi har testat, säger Veronica. Vi delade upp klassen i två grupper och båda grupperna skulle komma på användningsområden till de båda föremålen gaffel och gem. Ena gänget fick gå en promenad innan, medan de andra stod stilla. Det visade sig att den grupp som rört på sig kom på dubbelt så många ord.

Konkret och tydligt alltså, och lätt för barn att ta till sig.

– Det är ett jättebra sätt att få barn att inse hur nyttigt det är att röra på kroppen. Jag vill få dem att förstå att de redan gör mycket i sina vardagssysslor, såsom att städa sitt rum eller ta promenader, avslutar Veronica Lundgren.

– Jag tror att om de redan nu kan se sig själva som personer som rör på sig, ja då är inte steget till att röra sig ännu mer särskilt stort. Och då har vi vunnit mycket redan från start!

Text: Anna Lindén, Granit PR & kommunikation

Mer rörelse i skolan

Ett barn och en vuxen står i ett klassrum. Barnet håller upp boken Hjärnstark framför sig.

Sammy Mannai är elev i Veronica Lundgrens klass på Navestadsskolan, där varje skoldag börjar med 20 minuters rörelse.

Fler goda exempel

  • Rörelse och mat – en lyckad kombination

    Mat och rörelse är två viktiga delar i projektet Röda tråden på Skönbergaskolan i Söderköping. – Båda sakerna går ju i varandra - mat och fysisk aktivitet är ju avgörande faktorer för barns hälsa och utveckling, berättar pedagogen Pernilla Hertzman på Skönbergaskolan.
  • Varje dag på förskolan är en vitaminkick

    En rödbetsstav kan bli en fin krita om man blöter den lite i ena änden. Gröna bönor är både lena att känna på och jättebra att räkna. Och en morot gör roliga ljud när man tuggar på den. På förskolan Blanka i Vadstena är maten en spännande del av barnens vardag.
  • Lärare och elever tränar tillsammans

    Naturvetenskap, musik och bild och – träning. Det är inriktningen på S:t Lars gymnasium i Linköping. Och det sistnämnda, lite mer oskrivna inslaget, ja det gäller både elever och lärare.
  • Sluta vuxengissa på hur barn vill aktivera sig

    Samverkan, långsiktighet och lyhördhet. Tre nyckelord som formar det viktiga arbetet i Sätt Skåne i rörelse – en nystartad satsning med systerorganisationen i Östergötland som förebild.
  • Barn har rätt till fysisk aktivitet

    Ängsliga föräldrar gör sina barn en otjänst som skjutsar dem till skolan. – Det leder bara till att barnen rör på sig för lite. Istället ska föräldrar tänka: jag älskar dig, därför ska du gå eller cykla till skolan, säger Anna-Karin Lundqvist, biträdande professor vid Luleå universitet.
  • Det finns hopp för glädje och starka ben

    Föreställ dig 32 422 722 hopp med hopprep. Och vilken motion och glädje alla dessa hopp har gett barn och vuxna i skolor och föreningar runt om i Sverige. Dessa svindlande trettiotvå och en halv miljoner skutt är resultatet av 2022 års Hopprepsskoj. Nu är det dags igen!