satt-ostergotland-i-rorelse

Elever utbildas till trivselledare för ökad trygghet och aktivitet

På Erlaskolan Östra i Norrköping utbildas elever till trivselledare. Satsningen på en trygg miljö och aktiva raster har varit framgångsrik och är populär hos eleverna.
– Det känns jättebra att göra så att andra har kul på rasterna, att alla får vara med och ingen känner sig utstött, säger Morgan Nyman. Han går i årskurs fyra och är en av drygt 30 elever som är trivselledare på skolan.

Erlaskolan Östra hoppade på Trivselprogrammet 2019, som en av de första skolarna i Östergötland, och satsningen har varit väldigt positiv.

– Vi såg det som en bra grej för att skapa en trygg miljö på skolan och uppmuntra till rörelse. Det är ett otroligt bra sätt att eleverna får känna sig inkluderade, säger Tobias Svensson, ansvarig lärare för trivselledarna.

Vid varje terminsstart får elever nominera sig själva eller någon av sina kompisar som de tycker passar bra som trivselledare. Under den digitala utbildningen får eleverna lära sig att vara ledare, förebilder för andra och att ta ansvar. De får även lära sig flera nya lekar som de kan använda på rasterna.

Det kan vara svårt att mäta resultat i de här sammanhangen – men skolan har ett väldigt bra klimat på rasterna och Tobias märker hur mycket de yngre eleverna ser upp till de äldre. Skolan planerar även för hur man ska kunna ta nästa steg med programmet.

– Tanken är att vi ska försöka utöka verksamheten och ha trivselledare ute oftare. De behöver kanske inte hålla i aktiviteter, men finnas där som en trygghet för att alla ska bli sedda och uppmuntrar till rörelse, säger Tobias.

På Erlaskolan Östra går elever från förskoleklass hela vägen till årskurs nio. I dag styr trivselledarna upp aktiviteter på rasterna två dagar i veckan. På måndagar samlas man och utvärderar hur det har gick och planerar inför kommande vecka. De yngre trivselledarna bär orange väst, medan de äldre utmärker sig med en kaptensbindel.

Lamin Fati och Morgan Nyman, som båda går i fyran, trivs med att få ta ansvar och hjälpa till så att det blir roliga raster.

– Jag pratade med några som hade varit trivselledare tidigare och jag ville vara det själv. Det är jättekul, säger Lamin.

Morgan tycker det är viktigt att alla får vara med på rasterna.

– Det viktigaste är att ingen känner sig utstött i skolan.

Wilma Arildsson och Saga Mellström går i årskurs nio. De känner sig uppskattade av de yngre eleverna i sina roller som trivselledare och tycker alla som får chansen att gå utbildningen ska ta den.

– Man får ta väldigt mycket ansvar och vara engagerad i skolan. Barnen får fler alternativ på vad de kan göra på rasterna och det känns bra, säger Wilma.

På torsdagar är det lekar som gäller. Trivselledarna har många olika att välja bland och ingen vecka brukar bli den andra lik.

– Det blir en ökad aktivitet på rasterna och om man gjort något fysiskt så presterar man bättre på lektionerna, säger Saga.

På fredagarna är det dans på skolgården. Trivselledarna tar med högtalare och bildar en stor och härlig dansring.

– En person gör olika moves inne i ringen och så härmar alla andra.

Trivselprogrammet växer stadigt och Tobias Svensson tycker alla skolor som har möjlighet ska haka på om de har möjlighet.

– Eleverna får träna på att vara ledare, lära sig hur man är en god förebild och att ta ansvar. Det har fungerat väldigt bra hos oss, det är eleverna själva som är bäst på att hitta på saker och då är det bra att använda dem som resurs.

Text: Marcus Nyenger, Granit PR & kommunikation

Fakta om Trivselprogrammet

Trivselprogrammet är ett program för aktivitet och ökad trygghet på rasterna i grundskolan med 1450 medlemsskolor i Sverige, Norge och på Island. Trivselledarna deltar på två utbildningsdagar per år. Här går man igenom ett urval av lekar och aktiviteter och eleverna får lära sig hur de ska organisera aktiviteter och leda på ett vänligt, inkluderande och respektfullt sätt.
Läs mer på www.generationpep.se Länk till annan webbplats.

Ledare och förebilder

Thelma Koolmeister, Marie Qvarfordt (mentor för team 4), Morgan Nyman och Ella Rådegård.

Två elever i orange reflexvästar står och lutar sig mot ett staket

Morgan Nyman och Lamin Fati är trivselledare i team 4 och tycker om att göra så att alla på skolan har det roligt på rasterna.

Tre elever i träningskläder står i ett fotbollsmål och blickar in i kameran.

Niondeklassarna Livia Tibbling, Fia-Lotta Björkdahl och Wilma Arildsson styr upp dans på fredagar på Erlaskolan Östra.

Fler goda exempel

  • Rörelse och mat – en lyckad kombination

    Mat och rörelse är två viktiga delar i projektet Röda tråden på Skönbergaskolan i Söderköping. – Båda sakerna går ju i varandra - mat och fysisk aktivitet är ju avgörande faktorer för barns hälsa och utveckling, berättar pedagogen Pernilla Hertzman på Skönbergaskolan.
  • Varje dag på förskolan är en vitaminkick

    En rödbetsstav kan bli en fin krita om man blöter den lite i ena änden. Gröna bönor är både lena att känna på och jättebra att räkna. Och en morot gör roliga ljud när man tuggar på den. På förskolan Blanka i Vadstena är maten en spännande del av barnens vardag.
  • Lärare och elever tränar tillsammans

    Naturvetenskap, musik och bild och – träning. Det är inriktningen på S:t Lars gymnasium i Linköping. Och det sistnämnda, lite mer oskrivna inslaget, ja det gäller både elever och lärare.
  • Sluta vuxengissa på hur barn vill aktivera sig

    Samverkan, långsiktighet och lyhördhet. Tre nyckelord som formar det viktiga arbetet i Sätt Skåne i rörelse – en nystartad satsning med systerorganisationen i Östergötland som förebild.
  • Barn har rätt till fysisk aktivitet

    Ängsliga föräldrar gör sina barn en otjänst som skjutsar dem till skolan. – Det leder bara till att barnen rör på sig för lite. Istället ska föräldrar tänka: jag älskar dig, därför ska du gå eller cykla till skolan, säger Anna-Karin Lundqvist, biträdande professor vid Luleå universitet.
  • Det finns hopp för glädje och starka ben

    Föreställ dig 32 422 722 hopp med hopprep. Och vilken motion och glädje alla dessa hopp har gett barn och vuxna i skolor och föreningar runt om i Sverige. Dessa svindlande trettiotvå och en halv miljoner skutt är resultatet av 2022 års Hopprepsskoj. Nu är det dags igen!