satt-ostergotland-i-rorelse

Volleylyftet vill inkludera alla i volleybollens värld

Fredrik och Anna Aldenmark är utbildade volleybolltränare och idrottslärare och Anna har tidigare jobbat som föreningsutvecklare. Tillsammans har de skapat Volleylyftet – ett inkluderingsprojekt för barn och ungdomar där volleyboll står i fokus.

– Idrott skapar ju något mer än bara motion – den ger en tillhörighet och en gemenskap, som sträcker sig över språkbarriärer, kulturskillnader och ovana att kanske tillhöra en förening eller ett lag, förklarar Fredrik.

Volleylyftet syftar till att få icke föreningsanslutna ungdomar att vara med och spela och deras föräldrar att engagera sig och hjälpa till på träningarna. Anna och Fredrik har en noggrann planering med utbildningar till alla hjälptränare och även till alla föräldrar, så att det är tydligt vad som förväntas och hur föreningen fungerar.

– Många gånger tar vi för givet att alla förstår vad ansvaret innebär, eftersom vi tror att alla växt upp i föreningslivet, som vi själva kanske gjort. Ingen har ensamt ansvar men alla kan hjälpas åt, säger Fredrik.

Fredrik och Anna ville ha ett inkluderingsprojekt – där alla ska känna sig välkomna. Därför har de också varit runt på en stor mängd skolor i Norrköping.

– Vi valde att sätta upp en riktlinje att alla talar svenska på träningarna. Eftersom vi har besökt så många olika skolor och områden så finns det nu barn och ungdomar från många olika nationaliteter och då är svenska det mest naturliga att prata. Vi fokuserar även på hur vi pratar med varandra och till barnen, det är ett bra tillfälle för den som inte har svenska som modersmål att utveckla sitt språk, såväl föräldrar som barn, säger Fredrik.

Volleylyftet finns nu i Rambodal, centrala Norrköping, Bråvallahallen och i Jursla. Norrköpings kommun sponsrar verksamheten och KFUM är föreningen som står bakom Fredrik och Anna. Så förutom medlemsavgiften så är det gratis att vara med.

– Vi bygger upp en organisation som ska vara hållbart över tid – inte bara ett år, utan vi räknar med att detta kommer hålla på längre, säger Fredrik.

En annan viktig del i att skapa ett inkluderande projekt ligger i satsningen på 4-mannavolley.

– Alla som har testat blir helt sålda, förklarar Fredrik. Det är enklare regler – mer tillåtande och generösa kan man säga.

Fyrmannavolley innebär att man kan börja spela volleyboll tidigt i livet och fokus ligger inte på tävling utan på att utvecklas på sin nivå, utifrån sina egna förutsättningar. Barn och ungdomar delas inte in efter ålder och kön, utan flickor och pojkar spelar tillsammans på den utvecklingsnivå de är.

– Föräldrarna är positiva eftersom de ser att alla får vara med och spela och det märker att barnen har kul, säger Fredrik.

Hittills har 60 barn och ungdomar mellan 9-14 år gått med i Volleylyftet men det kommer bli fler. Målet om att få med 40 barn och unga är redan överskridet, och då har vi inte räknat in småbarnssatsningen ”Volleybompa”.

– Volleybompa är för barn 2-6 år och deras föräldrar! Vi kör alla tillsammans och leker med bollarna – det uppskattas av alla.

Volleyboll är också coronasäkert eftersom det inte är en kontaktsport utan tvärtom uppmuntrar att varje spelare har gått om plats omkring sig.

– Till sommaren räknar vi med att köra beachvolley – det finns en volleybollträning för alla årstider säger Fredrik och skrattar.


Fakta om Volleylyftet

Projektet drivs av KFUM genom Anna och Fredrik Aldenmark och är sponsrat av Norrköpings kommun. Aktiviteter består av:

  • Besök av utbildade idrottslärare/volleybolltränare i årskurs 4-6 på skolor för att visa upp och lära ut kidsvolley och fyrmannavolley.
  • Prova på-träning för barn och föräldrar.
  • Ledarutbildning för föräldrar och andra.
  • Turneringar och andra event.

Läs mer på KFUM:s webbsida Länk till annan webbplats.

Volleyboll i Norrköping

Ett barn håller upp en volleyboll mot kameran

Hittills har 60 barn och ungdomar mellan 9-14 år gått med i Volleylyftet.

Två ledare för Volleylyftet står och samtalar

Fredrik och Anna Aldenmark ville ha ett inkluderingsprojekt – där alla ska känna sig välkomna.

Två barn i en idrottshall

Fler goda exempel

  • Träning fungerar på alla språk

    Kateryna Pereverziera sätter sig i benpressen, maskinen som stärker benens fram- och baksida. – Ett, två, tre … när jag räknar repetitioner så kan jag stänga av andra tankar en stund, säger hon.
  • Discgolf är roligt och nyttigt - dygnet runt

    I Grebo har discgolfen blivit något av en folkrörelse. På den tolv hål långa banan avverkas närmare 10 000 mil om året – till fots. – Folk kommer hit från hela länet för att spela, säger Pontus Henriksson, föreningens kassör.
  • ”Det är våra ungar det handlar om!”

    Fler barn i rörelse. Med det tydliga målet i sikte höjer Mjölby kommun summan för föreningsbidrag med 1,5 miljoner och arbetar samtidigt för att skapa ett närmare samarbete med ortens idrottsföreningar. - Vi har ju alla samma intresse, säger Kristin Kellander (L), ordförande i kultur- och fritidsnämnden. Det är våra ungar det handlar om!
  • Landsbygdens föreningar förenar

    Idrotten är en engagerande kraft. Inte minst på landsbygden där föreningen kan vara ett nav i den sociala samvaron. Västra Harg är ett lysande exempel och medlemmarna berättade om verksamheten när RF-Sisu och Länsstyrelsen kallade till årets upplaga av Idrottens dag.
  • Bara fördelar med gåfotboll

    Vilken är den största gemensamma nämnaren mellan idrottsföreningar och pensionärsföreningar i Sverige? Just det – gåfotboll. Den snabbast växande idrotten i landet just nu.
  • Brokind – det lilla samhället med den stora föreningen

    I det lilla samhället Brokind utanför Linköping bor det drygt 520 personer. Av dem är 507 medlemmar i Brokinds IF. En förening som växt från fyra till tio sektioner på tre år. Nyligen fick föreningen Linköpings kommuns pris på Topp100-galan.