Skola och utbildning
Barn 0-17 år
Östergötland
Linköping

Elevkåren marknadsför puls-gympa på Berzeliusskolan

Idrotten slutar att vara obligatoriskt ämne efter årskurs 1 och det är ju många som inte har råd eller inte känner att de vill gå på gym. Resultatet blir att många elever i gymnasiet inte rör på sig alls, samtidigt som kraven hårdnar på att prestera goda studieresultat.

Linda Axelsson, idrottslärare på Berzeliusskolan är den som leder puls-passen på onsdagsmorgnarna klockan 7.20. Både lärare och elever deltar, och skolan bjuder på frukost efteråt. Elevkåren har varit drivande i att sprida information om puls-passet på sociala medier, vilket har gett ett bra gensvar.

– Det startade med att skolledningen tillsammans med elevkår, lärare och skolkurator startade projektgrupper för att kartlägga vad som stressar våra elever. Vi utformade tillsammans en enkät som över 600 av våra elever deltog i, berättar Linda.

Fysisk aktivitet ett sätt att minska stressen

I enkäten kunde de tydligt se att det ofta var skolprestationer som påverkade elevernas stressnivå negativt. På frågan vad de själva brukar göra för att hantera sin stress så var ett vanligt svar: Fysisk aktivitet.

– Detta var något som jag som idrottslärare nappade extra på och med stor stöttning av skolledning och elevkåren startade vi puls-träningen efter jul med stöd i boken ”Hjärnstark” av Anders Hansen.

Puls-träningen består av ett pass på 30 minuter med kondition och styrkeövningar blandat. Det som Linda strävar efter nu är att kunna lägga in det i schemat så att det går att lägga passet lite senare och mer i anslutning till skoldagen.

– Vi ska utvärdera detta efter vårterminen och se på vilket sätt vi ska gå vidare – förhoppningen är att det blir en punkt på schemat hos alla elever och att vi då får många fler att delta, avslutar Linda Axelsson.

Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum
Faktaansvarig: Matti Leijon

Senast uppdaterad 2023-03-05

Exempel på pulspass

Fler goda exempel

Generation Pep bjuder på livsviktig webbutbildning
Sverige ska må bättre. Namnet på Generation Peps nya webbutbildning vittnar om en tuff målsättning. Och det är helt nödvändigt!
Nyttiga samtal med hjälp av bilder
Vad är ”hälsosamma levnadsvanor?” Ja, det är inte alltid så lätt att sätta ord på när man är tio år gammal. Nu presenterar riksförbunden för dietister, skolsköterskor och fysioterapeuter ett gemensamt material som kan användas för att diskutera det viktiga ämnet vid skolornas hälsosamtal i årskurs fyra.
Alla är vinnare i Rörelsesatsningen
När projektet Rörelsesatsningen i skolan pågått ett par år lade regeringen, som är uppdragsgivare, till att skolorna ska samverka med lokala idrottsföreningar.– Det är ett bra verktyg både för eleverna att hitta nya idrotter och för föreningarna att rekrytera, säger Ida Kregert Blomstrand, RF-SISU:s projektsamordnare.
RF-SISU hjälper eleverna att hitta glädjen i rörelse
Barn bör röra på sig i genomsnitt 60 minuter varje dag för att må bra. Men långt ifrån hälften av alla barn i skolåldern når det målet. Därför kraftsamlar RF-SISU i ”Rörelsesatsningen i skolan” – ett projekt som redan gjort skillnad.
Lyckad pulsträning i Valdemarsvik
Pulsträningen som skapat bättre studieresultat och ett större lugn på Vammarskolan i Valdemarsvik fyller tio år i höst. Lärarna bakom det lyckade konceptet hoppas att det lever många år till – och att det kan utvecklas. – Vi kallar det fortfarande för ett projekt efter tio år. Drömmen är att det ska få fortsätta, säger språkläraren Daniel Hermansson.
Rektorn som vill kombinera det bästa av två världar: skolan och idrotten
Idrotten har alltid funnits i hennes liv och som rektor jobbar Ann-Sofie Bremer Hjertstedt, 52, för att rörelse ska vara en naturlig del i skolvardagen. – Jag vill kombinera det bästa av två världar, skolan och idrotten, och få till en bra helhet. Med god hälsa och kondition kommer också självkänsla, säger hon.