- Skola och utbildning
- Barn 0-17 år
- Linköping
I Bankekind kör barnen hinderbana varje dag
Hinderanan står uppställd på skolgården när barnen kommer. På det sättet vet de direkt vad de ska göra och kommer sedan pigga till lektionen.
Eva Anderberg är specialpedagog och initiativtagare till att hinderbanan startade på Bankekinds skola för 2½ år sedan.
– Som specialpedagog är jag kanske lite extra intresserad av forskningsstudier om inlärning. Jag hade i vilket fall läst om studier som visade att fysisk aktivitet påverkar barnens inlärningsförmåga, och det var lite i den andan som vi drog igång det här med hinderbanan, berättar Eva.
Hinderbanan består av rockringar, koner, hopprep och annat som man kan plocka fram och som lockar till rörelse. Barnen springer minst fyra varv i banan, och förskoleklassbarnen minst tre varv. För varje varv får barnen rita dit ett streck vid sitt namn. En del barn triggas att springa många fler varv och tävlar med sig själva eller sina kompisar, medan andra känner sig klara efter sina fyra varv.
– Det är enkla grejer som inte kostar mycket i inköp. Det stora är ju att organisera det tillsammans och lägga schemat så att det finns en lärare som ansvarar för att hinderbanan tas fram och tillbaka varje dag innan lektionerna börjar, säger Eva.
Eva poängterar att det gemensamma engagemanget som lärarna och rektorn har, är avgörande och även smittar av sig på barnen.
– Skulle hinderbanan av någon anledning inte finnas framme när de kommer, så frågar de direkt efter den. De är så inkörda på att den ska inleda deras skoldag.
På torsdagarna sätter de upp hinderbanan i gymnastiksalen istället, och det är ett välkommet inslag under veckan. Då kan de använda plintar, bockar, romerska ringar, lianer och balansbänkar till hinderbanan, vilket är populärt. Varje vecka utses också en ”Veckans hinderbanekämpe” i varje klass, för att uppmuntra barnen att utmana sig själva lite extra.
Eftersom hinderbanan funnits med så länge är det numera en rutin som varken lärare eller elever ifrågasätter. Det är något man bara gör. Även om det bara tar tio minuter, så märker Eva skillnad på hur ”springvilliga” barnen är.
– De äldre som hållit på några år har lätt för att röra sig och springa även på rasterna eller på idrottslektionerna. Vi har inte mätt deras kondition eller någon annan prestation heller, men vi tycker att det ändå gett resultatet att barnen är pigga och glada, säger Eva.
Publicerat: Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum
Faktaansvarig: Matti Leijon
Senast uppdaterad
Fler goda exempel
Lärare och elever tränar tillsammans
Naturvetenskap, musik och bild och – träning. Det är inriktningen på S:t Lars gymnasium i Linköping. Och det sistnämnda, lite mer oskrivna inslaget, ja det gäller både elever och lärare.Sluta vuxengissa på hur barn vill aktivera sig
Samverkan, långsiktighet och lyhördhet. Tre nyckelord som formar det viktiga arbetet i Sätt Skåne i rörelse – en nystartad satsning med systerorganisationen i Östergötland som förebild.Barn har rätt till fysisk aktivitet
Ängsliga föräldrar gör sina barn en otjänst som skjutsar dem till skolan. – Det leder bara till att barnen rör på sig för lite. Istället ska föräldrar tänka: jag älskar dig, därför ska du gå eller cykla till skolan, säger Anna-Karin Lundqvist, biträdande professor vid Luleå universitet.Det finns hopp för glädje och starka ben
Föreställ dig 32 422 722 hopp med hopprep. Och vilken motion och glädje alla dessa hopp har gett barn och vuxna i skolor och föreningar runt om i Sverige. Dessa svindlande trettiotvå och en halv miljoner skutt är resultatet av 2022 års Hopprepsskoj. Nu är det dags igen!Generation Pep bjuder på livsviktig webbutbildning
Sverige ska må bättre. Namnet på Generation Peps nya webbutbildning vittnar om en tuff målsättning. Och det är helt nödvändigt!Nyttiga samtal med hjälp av bilder
Vad är ”hälsosamma levnadsvanor?” Ja, det är inte alltid så lätt att sätta ord på när man är tio år gammal. Nu presenterar riksförbunden för dietister, skolsköterskor och fysioterapeuter ett gemensamt material som kan användas för att diskutera det viktiga ämnet vid skolornas hälsosamtal i årskurs fyra.