satt-ostergotland-i-rorelse

Borgsmoskolan satsar på pulsträning med stöd från Korpen och Idrottslyftet

 Samuel Ekeblom är idrottslärare och en av initiativtagarna till att göra Borgsmoskolan till en pulsskola. Satsningen har starkt stöd av både föräldrar, skolledning och även Korpen, som går in och kör extra träning via Idrottslyftet.

– Det här är inget projekt – det är en del av Borgsmoskolan! säger Samuel.

Jessica Hellman är tränare på Korpen och stöttar Borgsmoskolans med extra pulsträning för elever i årskurs 8 och 9.

– Det är roligt att se hur eleverna tar sig an uppgiften att träna och få upp pulsen en halvtimme extra varje vecka. De som är träningsvana gillar det, medan en del tycker att det är jobbigt. Hittills har det ändå varit övervägande positiva reaktioner, och mellan 30 och 50 elever kommer varje gång.

Borgsmoskolan har satsat på pulsträningen som ett sätt att i första hand förbättra skolresultaten hos eleverna. I anslutning till pulspasset samlas eleverna och har en lektion som ska hjälpa dem att använda sin kunskap och lära sig reflektera och tänka kritiskt.

– Ordet konflikt – hur ser man på det? Hur kan vi lösa situationer utan att det blir konflikt? Det är en typ av diskussion som vi har på lektionerna efter pulspassen. Målet är att öka elevernas kunskap och deras kapacitet att använda den, berättar Samuel Ekeblom, idrottslärare på Borgsmoskolan.

I våras var Samuel och hans kollega på studiebesök på Vammarskolan i Valdemarsvik och Grosvadsskolan i Finspång och gjorde sedan en kartläggning av vad som skulle passa för Borgsmoskolan.

– Vi har startat igång med en årskurs 7:a och en årskurs 8:a för att se att idén fungerar. Samtidigt har vi riggat med utrustning, boxningssäckar, roddmaskiner, cyklar, pulsklockor så det räcker.

När idén presenterades på ett gemensamt föräldramöte var föräldrarna mycket positiva, och det visade sig snart att intresset för pulsträningen var stort. Genom Idrottslyftet kunde Korpen stötta upp de klasser som inte ingick i skolans satsning. De klasser som inte blev uttagna att ingå i projektet fick istället erbjudande om att träna 20 minuter extra i veckan med Korpen. På det sättet ingår nu en klass i varje årskurs, och efter årsskiftet startar ytterligare en klass. I augusti 2018 räknar man med att hela högstadiet ska köra pulspass 30 minuter tre gånger i veckan.

– Vi valde att lägga pulsträningen på schemat för alla elever i årskurs 8 och 9 för att visa att vi tar träningen på allvar. Det är inget man egentligen har möjlighet att välja bort, utan vi ser det som lika viktigt som andra lektioner att närvara på, säger Samuel.

Korpen har även en idé om att starta en pulsgrupp tillsammans med Borgsmo fritidsgård.

– Fördelen med det vore att vi då skulle ha en möjlighet att även använda pulsklockor, vilket vi inte gör nu. Det är en stor fördel för att motivera eleverna att träna. Man ser sitt resultat och sina framsteg på ett annat sätt och har också möjlighet att styra träningen så att den blir optimalt ansträngande, säger Jessica Hellman.

Fritidsgården har även tillgång till en liten gymnastiksal som kommer väl till pass.

– Vi hoppas att vi ska kunna starta en första grupp efter jul, och sedan får vi se, säger Jessica Hellman.

Inför beslutet att satsa på pulsträningen genomförde Samuel och en kollega ett litet test där syftet var att se hur snabbt eleverna tog till sig information.

– Hur snabbt löser de en situation? Hur snabbt ger de upp inför ett problem? Efter pulsträningen har vi kunnat visa att de har ökat fokus och kunnat koncentrera sig under längre tid. Det är för tidigt att se tendenser på att de ökat sina studieresultat redan – det hoppas vi kunna se under nästa termin eller till hösten, men vi räknar med att studieresultaten kommer att påverkas – det är vårt mål, säger Samuel.

– Redan nu kan vi konstatera att de äter bättre, är piggare och mer fokuserade på lektionerna. Föräldrarna bekräftar vår bild, säger Samuel.

Visst finns det elever som inte tycker det är roligt med pulspassen – men Samuel försöker att uppmuntra och peppa och sänka trösklarna så att alla kan vara med.

– Inga kläder? Inga problem – sätt dig på cykeln och trampa eller gå en rask promenad med pulsklockan på dig.

När pulspassen är integrerade i hela skolans verksamhet kan de även planera in att lägga till exempel nationella prov i anslutning till pulspassen och se vilken effekt det har för resultaten.

Samuel poängterar hur viktigt det är att engagera hela skolan – inte bara en klick entusiastiska lärare. Därför deltar de alltid på pulspassen och uppmuntrar andra lärare att också vara med.

–  De fördelar som eleverna upplever gäller ju även för mig. De ser att jag tar uppgiften seriöst. Jag svettas också!

Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum
Faktaansvarig: Matti Leijon

Samuel Ekeblom

Porträtt Samuel Ekeblom

Fler goda exempel

  • Rörelse och mat – en lyckad kombination

    Mat och rörelse är två viktiga delar i projektet Röda tråden på Skönbergaskolan i Söderköping. – Båda sakerna går ju i varandra - mat och fysisk aktivitet är ju avgörande faktorer för barns hälsa och utveckling, berättar pedagogen Pernilla Hertzman på Skönbergaskolan.
  • Varje dag på förskolan är en vitaminkick

    En rödbetsstav kan bli en fin krita om man blöter den lite i ena änden. Gröna bönor är både lena att känna på och jättebra att räkna. Och en morot gör roliga ljud när man tuggar på den. På förskolan Blanka i Vadstena är maten en spännande del av barnens vardag.
  • Lärare och elever tränar tillsammans

    Naturvetenskap, musik och bild och – träning. Det är inriktningen på S:t Lars gymnasium i Linköping. Och det sistnämnda, lite mer oskrivna inslaget, ja det gäller både elever och lärare.
  • Sluta vuxengissa på hur barn vill aktivera sig

    Samverkan, långsiktighet och lyhördhet. Tre nyckelord som formar det viktiga arbetet i Sätt Skåne i rörelse – en nystartad satsning med systerorganisationen i Östergötland som förebild.
  • Barn har rätt till fysisk aktivitet

    Ängsliga föräldrar gör sina barn en otjänst som skjutsar dem till skolan. – Det leder bara till att barnen rör på sig för lite. Istället ska föräldrar tänka: jag älskar dig, därför ska du gå eller cykla till skolan, säger Anna-Karin Lundqvist, biträdande professor vid Luleå universitet.
  • Det finns hopp för glädje och starka ben

    Föreställ dig 32 422 722 hopp med hopprep. Och vilken motion och glädje alla dessa hopp har gett barn och vuxna i skolor och föreningar runt om i Sverige. Dessa svindlande trettiotvå och en halv miljoner skutt är resultatet av 2022 års Hopprepsskoj. Nu är det dags igen!