- Skola och utbildning
- Barn 0-17 år
- Finspång
Finspång tar politiskt beslut om skol-IF
– Genom att ta ett politiskt beslut visar vi att skol-IF är ett prioriterat uppdrag som rektorerna ska avsätta resurser till. Det har ett viktigt symbolvärde om kommunens ambition att skapa ett socialt hållbart samhälle. Det säger Jonas Andersson, utredare på Finspångs kommun om beslutet att göra skol-IF till ett prioriterat uppdrag.
– Ett politiskt beslut behövs eftersom vi verkar inom en politiskt styrd organisation, men även ur ett uppföljnings- och ansvarsperspektiv är det bra att ha ett politiskt prioriterat uppdrag, säger Jonas.
I Finspång arbetar man sedan några år tillbaka i en arbetsgrupp (Arena hållbarhet) som riktar in sig på att arbeta med målen i Agenda 2030 om ett hållbart samhälle. Det handlar om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.
– Den här gruppen bidrar till ett brett perspektiv som jag tror behövs när man arbetar med bland annat folkhälsa, säger Jonas.
Gruppen tittar just nu på vilka förutsättningar som finns i kommunen vad gäller tillgång till rekreationsområden för alla, de inventerar Finspångs motionsspår och skolgårdar.
– Vi ser att skol-IF är ett bra sätt att främja både fysisk aktivitet, delaktighet och demokrati. Det är ju i första hand eleverna som ska driva föreningen och dess verksamhet, men det behövs samtidigt ett vuxenstöd, och det hoppas vi kommer att prioriteras av skolorna, fortsätter Jonas.
Det är Finspångs högstadieskolor, Grosvadsskolan och Nyhemsskolan som har fått i uppdrag att starta skolidrottsföreningar. Förutom det strategiska beslutet på hög nivå, kommer skolorna ha konsulenten Anna Aldenmark från Skolidrottsförbundet till hjälp att komma igång.
– Finspång är generellt en väldigt föreningsaktiv kommun, men föreningarna når inte alla. Det här är ett välkommet komplement där barn och unga själva får vara med och styra. Många vill inte hålla på med traditionell idrott, utan vill kanske köra hela havet stormar och röra sig på det sättet istället. Då kan de göra det, säger Anna.
Skolidrottsföreningar har funnits tidigare i Finspång, men resurser har saknats. Men i ljuset av Agenda 2030 får skol-if en ny betydelse, då de kan hjälpa till att uppnå att barn inte bara rör på sig, utan även att fler engagerar sig i föreningar och lär sig att själva ta ansvar.
– Vi hoppas nå icke föreningsaktiva, barn och ungdomar som behöver en mer aktiv fritid. Eleverna får öva sig i att vara ansvarstagande och självständiga. Att kunna kombinera fysisk aktivitet och ökad delaktighet är något som vi tror kommer påverka även skolresultatet i en positiv mening. Den tid skolorna lägger ner på det här, den får de igen, säger Jonas Andersson.
I första hand kommer konceptet att införas under läsåret 2017/18. Förhoppningen är att det slår väl ut och att det lever vidare kommande år och även sprider sig till ytterligare skolor och årskurser.
– Om det är någon mer skola som tycker det låter intressant och vill starta upp får de mer än gärna ta kontakt!
Man kan också gå in på vår hemsida och läsa mer: www.skolidrott.se/ostergotland, avslutar Anna Aldenmark på Skolidrottsförbundet.
Foto på Jonas Andersson: Finspångs kommun
Foto på bumperball (eller bubbleball): Skolidrottsförbundet
Publicerat: 31 januari, 2017Textansvarig: Sofie Drake af HagelsrumFaktaansvarig: Matti Leijon
Senast uppdaterad
Skolidrott
Fler goda exempel
Generation Pep bjuder på livsviktig webbutbildning
Sverige ska må bättre. Namnet på Generation Peps nya webbutbildning vittnar om en tuff målsättning. Och det är helt nödvändigt!
Nyttiga samtal med hjälp av bilder
Vad är ”hälsosamma levnadsvanor?” Ja, det är inte alltid så lätt att sätta ord på när man är tio år gammal. Nu presenterar riksförbunden för dietister, skolsköterskor och fysioterapeuter ett gemensamt material som kan användas för att diskutera det viktiga ämnet vid skolornas hälsosamtal i årskurs fyra.
Alla är vinnare i Rörelsesatsningen
När projektet Rörelsesatsningen i skolan pågått ett par år lade regeringen, som är uppdragsgivare, till att skolorna ska samverka med lokala idrottsföreningar.– Det är ett bra verktyg både för eleverna att hitta nya idrotter och för föreningarna att rekrytera, säger Ida Kregert Blomstrand, RF-SISU:s projektsamordnare.
RF-SISU hjälper eleverna att hitta glädjen i rörelse
Barn bör röra på sig i genomsnitt 60 minuter varje dag för att må bra. Men långt ifrån hälften av alla barn i skolåldern når det målet. Därför kraftsamlar RF-SISU i ”Rörelsesatsningen i skolan” – ett projekt som redan gjort skillnad.
Lyckad pulsträning i Valdemarsvik
Pulsträningen som skapat bättre studieresultat och ett större lugn på Vammarskolan i Valdemarsvik fyller tio år i höst. Lärarna bakom det lyckade konceptet hoppas att det lever många år till – och att det kan utvecklas. – Vi kallar det fortfarande för ett projekt efter tio år. Drömmen är att det ska få fortsätta, säger språkläraren Daniel Hermansson.
Rektorn som vill kombinera det bästa av två världar: skolan och idrotten
Idrotten har alltid funnits i hennes liv och som rektor jobbar Ann-Sofie Bremer Hjertstedt, 52, för att rörelse ska vara en naturlig del i skolvardagen. – Jag vill kombinera det bästa av två världar, skolan och idrotten, och få till en bra helhet. Med god hälsa och kondition kommer också självkänsla, säger hon.