satt-ostergotland-i-rorelse

Friskvårdskartläggning visar på stora skillnader

– Vår ambition med denna relativt enkla undersökning och rapport är att skapa ett underlag för diskussion beträffande promenader, friskvård och friskvårdsersättning som anställda erbjuds, och hur många som faktiskt utnyttjar den.

– Kartläggningen har inte på något sätt en ambition om att vara vetenskaligt genomförd eller gör anspråk på att vara generaliserbar, men den ger ändå viss intressant information, säger Matti Leijon, folkhälsovetare och uppdragsledare för strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu.

En kartläggning bland större arbetsgivare i länet såsom; kommuner, myndigheter, Region Östergötland samt ett antal stora företag visar att de flesta arbetsgivare erbjuder någon typ av friskvårdsersättning till sina medarbetare. Det finns dock stora variationer, både mellan hur stor ersättningen är och hur stor andel av de anställda som utnyttjar den.

Kartläggningen visar att av de 32 arbetsplatser som besvarat enkäten erbjuder 30 av dem friskvårdsersättning till sina medarbetare. Friskvårdsersättningen varierar från 500 kr per år upp till 4000 kr per år och medarbetare. Siffrorna är från 2016 då undersökningen genomfördes, och sedan dess kan siffrorna ha ändrats något. Exempelvis har Region Östergötland nyligen höjt sin friskvårdspeng från 1 500 kr per år till 2 000 kr per år. Oavsett storlek på ersättningen så visar kartläggningen stora skillnader på uttag av densamma, där vissa arbetsplatser har ett uttag på upp till 85 procent, medan det vid andra endast har ett uttag av friskvårdsersättning på cirka 20 procent.

–  Vad är det som gör att vissa företag har ett så högt uttag och vad gör de för att engagera så många är givetvis svårt att säkert svara på? Men vi ser att 78 procent av arbetsgivarna har en strategi eller motsvarande för sitt friskvårdsarbete och att det finns någon ansvarig. I detta återfinns allt som oftast att stimulera utnyttjande av olika friskvårdsinsatser och uttag av friskvårdsersättning. Men resultaten visar ändå att de lyckas väldigt olika med sitt uppdrag, säger Sabina Friman, som genomfört kartläggningen som del i sin utbildning vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.

I den intervjustudie som Sabina genomfört efter kartläggningen, Friskvård på jobbet- Ett sätt för medarbetare att lära och utvecklas, som presenteras under fredagen (17/3) framkommer att många medarbetare behöver det sociala stödet för att bli mer motiverade att delta i och utnyttja det som erbjuds i frisvårdsväg.

–  Det verkar som att det finns en social inramning kring fysisk aktivitet, där det egna arbetslaget särskilt framstod som en stödjande grupp, säger Sabina Friman.

Det framkom också som att arbetsgivaren kan behöva ge ett aktivt stöd i form av uppmuntran där erbjudanden inte bara läggs ut på intranätet utan även kommuniceras genom öppen dialog och samtal.

–  Med andra ord räcker det inte att det endast finns ett erbjudande, det behövs också ett visst strategiarbete bakom, konstaterar Sabina Friman.

En vanlig förevändning emot friskvårdsersättning är att den bara når de som redan tränar. Att det blir en subvention till de som skulle träna ändå. Det finns inget i denna undersökning som motsäger det. Men ser vi till de arbetsgivare där en väldigt hög andel tar ut friskvårdsersättningen, och kanske även har ett ökat uttag över tid, så når de troligen många fler än bara de som redan tränar.

–  Hos dessa arbetsgivare ökar en insats som friskvårdsersättning möjligheten till att man faktiskt stimulerar till ökad fysisk aktivitet för alla. Men, det är viktigt att komma ihåg att uttag av friskvårdsersättning och inköp av exempelvis ett träningskort inte heller är någon garanti för att det resulterar i någon träning, men det är ju ett steg på vägen, konstaterar Matti Leijon.

Träning och promenader på arbetstid är mindre vanliga enligt undersökningen. Endast 13 procnet av de arbetsgivare som svarat uppger att de erbjuder träning på arbetstid och bara var tredje ger de anställda möjlighet att ta en promenad på arbetstid. Även aktiva insatser för att stimulera till lunchpromenader är relativ ovanliga (20 procent).

–  I relation till dessa siffror så är det lite förvånande att fler ändå satsar på Walk and talk- möten, vilket förekommer vid nästan en tredjedel av arbetsplatserna. Viktigt dock att påpeka att vi inte vet något i vilken utsträckning och hur ofta det sker – en gång per år eller kontinuerligt. Denna typ av gående arbetsmöten, diskussioner mellan två kollegor eller chef och kollega och promenader har dock stor potential att minska stillasittandet och öka rörelsen i arbetslivet, avslutar Matti Leijon.

Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum
Faktaansvarig: Matti Leijon

Sabina Friman

Porträtt på Sabina Friman

Fler goda exempel

  • Det här problemet måste angripas!

    Gamification och serious games är två sätt att förena nytta med nöje. Aseel Berglund, lektor vid institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet, använder teknikerna för att locka kontorsanställda att röra på sig mer i sin arbetsvardag. - Vi vill skapa livsviktiga vanor, säger hon.
  • Friskvård är ett bidrag till välmående

    Ett hållbart arbetsliv hos en omtänksam arbetsgivare. Det vill Valdemarsviks kommun erbjuda sina anställda. Att underlätta möjligheterna till träning och rörelse genom att höja friskvårdsbidraget är ett stort steg i riktning mot ökat välmående och trivsel.
  • Jakten på klimatsmarta aktiviteter

    Ta en promenad till matbutiken och bjud med maken eller barnen så att ni kan prata under tiden. Skaffa dig ett mål att träna för, till exempel att du ska lära dig stå på huvudet. Skriv upp hur mycket det kostar att tanka – så att du får en tankeställare och tar cykeln istället.
  • Variation i arbetet motverkar ohälsa

    Vilka rörelser skapar hälsa? Vilka rörelser skapar ohälsa? Hur farligt är det att inte röra sig? Och hur mår den medarbetare som det rör sig för mycket omkring? Det är frågor som docent och ergonom Charlotte Wåhlin ställer ofta i sitt yrke. – Nyckelordet är variation, säger hon.
  • Josip jobbar sig till kondition och muskler

    Tänk att få träna på arbetstid och samtidigt utföra sitt jobb. – Det är perfekt, säger Josip Ivicevic som cyklar omkring i Linköping och levererar varor för Schenker.
  • The Active Day fick deltagarna att sätta innovation för rörelse överst på agendan

    200 deltagare med olika bakgrund, ålder och uppdrag, samlades under en intensiv dag den 5 november i Campushallen i Linköping, för att genomföra The Active Day – Utmaningsdriven innovation för rörelse.