- Omsorg samt hälso- och sjukvård
- Sverige
På Röda Korsets behandlingscenter i Malmö behandlas PTSD-drabbade flyktingar med fysisk aktivitet
Henrik Nilsson är fysioterapeut och arbetar på Röda Korsets behandlingscenter i Malmö. I samverkan med Röda Korsets Högskola har Henrik startat ett forskningsprojekt för flyktingar som drabbats av posttraumatiskt stressyndrom – PTSD. Målet är att undersöka effekten av fysisk aktivitet som en del av behandlingen vid PTSD.
– Vi fysioterapeuter har ofta en viktig roll i behandlingen av psykisk ohälsa och PTSD. Evidensen finns för att använda fysisk aktivitet i behandling, både för att få minskade symtom och öka de sociala kontakterna. Men den bygger snarare på beprövad erfarenhet än på forskning när det gäller PTSD, och är ofta inriktad på andra målgrupper än just flyktingar, till exempel krigsveteraner. I den här studien inkluderar vi 140 flyktingar som har diagnosticerats med PTSD, och kommer förhoppningsvis få mer konkreta resultat om hur träning hjälper för olika symtom, förklarar Henrik.
Behandlingen med fysisk aktivitet pågår under tio veckor för respektive grupp. Deltagarna får två timmars träning i veckan, både styrka och rörlighet. De får även lära sig avslappning och uppmuntras att träna mer på egen hand. Posttraumatiskt stressyndrom yttrar sig ofta i undvikande, överspändhet, påträngande minnen, mardrömmar eller flash-backs.
– De allra flesta patienter med PTSD undviker av olika anledningar både att röra på sig och att vara på allmänna platser som sportanläggningar. Vad som helst kan påminna om de traumatiska upplevelserna, och då är det lättare för många att undvika det helt, säger Henrik.
Vad Henrik hoppas att studien ska leda till, är att deltagarna får se att fysisk aktivitet kan öka det allmänna välmåendet och förhoppningsvis även minska symtomen både vad gäller stress och ångest, och att deltagarna får bättre sömn, vilket är ett stort problem bland dessa patienter.
– Att våga röra sig alls, känna glädje istället för obehag, och att få uppleva de positiva effekterna som träning ger – det är också ett viktigt mål med behandlingen, avslutar Henrik.
Senast uppdaterad
Träning som behandling
Fler goda exempel
Unga canceröverlevare får hjälp av naturen
Projektet Waya vill hjälpa unga personer som överlevt cancer att må bättre med hjälp av naturen. De som har genomlidit sjukdomen har ofta tappat förtroendet för sin egen kropp. – Att utmana sig själv på en lagom nivå i vildmarken kan hjälpa för att hitta tryggheten och för att lita på sin fysiska förmåga igen, säger forskarna Mats och Miek Jong.
Det finns ingen åldersgräns för en boll
– Flytta korgen lite längre bort, säger 98-åriga Eva Karlsson bestämt och höjer armarna över huvudet. I en elegant båge placerar hon basketbollen i nätet och ler nöjt. – Jag vill ju prova hur långt jag klarar att kasta.
”Det är fantastiskt att se hur stor skillnad fysisk aktivitet kan göra”
När läkaren Johannes Arnell skriver ut recept till sina patienter är det inte alltid milligram i ordinationen, utan minuter.– Det är fantastiskt hur mycket en promenad om dagen kan göra för en patient som lider av till exempel sömnproblem, depression, migrän, högt blodtryck eller livsstilsrelaterade sjukdomar, säger han.
Aktiv gemenskap skapar god hälsa
En aktiv tillvaro, med meningsfulla saker att göra, gärna tillsammans med andra. Det får oss att må bra. Nu pågår initiativet ”ABC för god psykisk hälsa” i Östergötland, i syfte att uppmuntra personer över 65 år att söka sig till aktiviteter och social gemenskap.
Lättare träning lika bra som högintensiv under cancerbehandling
Att träna under cancerbehandling är bra – och det spelar ingen roll om patienterna tränar högintensivt eller på en lite lättare nivå. Det visar resultaten från Phys-Can där 80 östgötar varit med. – Det räcker att hålla igång på en låg/måttlig nivå, det känns skönt att kunna säga det, säger professor Sussanne Börjeson vid Linköpings universitet.
Centrumchefen för Primärvårdscentrum lever som hon lär
Det kan inte nog understrykas hur nyttigt det är att vi rör på oss. En av primärvårdens viktigaste uppgifter är att förmedla det till patienterna. – Min förhoppning är att inom tio år se en välbemannad primärvård där arbetet med att hjälpa folk med livsstilsförändringar är lika viktigt som att behandla sjuka.