satt-ostergotland-i-rorelse

Träning är lika bra som medicin

Ångest och depression för ofta med sig ovilja och oförmåga att röra på sig aktivt. Kan man ändra på det finns goda chanser att må bättre. Vid Finspångs vårdcentrum har fysioterapeuterna Emil Persson och Isabelle Scherman startat en träningsgrupp för personer med mild till måttlig ångest eller depression och resultaten har inte låtit vänta på sig.

– Vi hade länge pratat om att starta träning för de här patienterna och på sensommaren förra året kom vi äntligen i gång, säger Emil Persson.
– Forskningen är ju tydlig med hur nyttigt det är med fysisk aktivitet vid depression och vi märkte positiva resultat redan efter den första avslutade träningssejouren.

Många är ovana

Emil och Isabelle erbjuder träning enligt ett 6-veckorsprogram med löpande intagning. Två gånger i veckan träffas gruppen för pulshöjande stationsträning.

– Många är ovana vid att träna, det ligger lite i ångesten och depressionens natur att det är svårt att komma i gång. Det hjälper vi till med här och alla tränar efter egen förmåga och mående för dagen, säger Emil Persson.

Sedan starten i höstas har cirka 15 personer deltagit i gruppen och vid varje träningstillfälle tar Emil och Isabelle emot högst åtta.

– Patientgrupperna ser väldigt olika ut förstås, och det kan vara en utmaning att lägga upp ett program utifrån alla olika förutsättningar.
– Vi kör åtta olika övningar, inspirerade av tabata. Det betyder att vi gör stationsträning i korta sekvenser och sedan byter övning. Då kan alla köra utifrån egen förmåga och eftersom vi bara har åtta patienter i gruppen så hinner vi ägna tid åt var och en.

HAD-formulär

Varje patient fyller i ett HAD-formulär inför första träningen. HAD står för hospital anxiety and depression scale och är ett självskattningsformulär som ger ett mått på patientens sinnesstämning. Samma formulär fylls sedan i efter sista träningen.

– Majoriteten har skattat lägre poäng på ångest och depression. Det känns förstås jättebra, säger Emil.

Han lyfter också den sociala aspekten i gruppträning.
– Den som mår dåligt isolerar sig ofta och vill sällan träffa folk. Men i gruppen blir det naturligt en beteendeterapeutisk behandling också, och målet är att patienterna efter sex veckor ska känna sig säkrare på sin egen förmåga och fortsätta träna på egen hand.

Klok investering

Fysisk aktivitet är, enligt forskningen, en lika bra behandling mot mild till måttlig depression och ångest som antidepressiva medel utskrivna på recept. För patienten finns med andra ord många fördelar att hämta ur träningen.
Men även för vården är det en klok investering.

– Framför allt finns det ytterligare hälsofördelar med att få fler patienter i träning, säger Emil Persson. Aktiva personer mår bättre även fysiskt och på sikt belastas vården därmed allt mindre. Det är dessutom kostnadseffektivt med gruppträning eftersom vi behandlar många patienter på samma gång.

Hur önskar du att gruppträningen ser ut fem år framåt i tiden?

– Jag ser framför mig att vi har ett stabilt inflöde av patienter och att det är vanligare att läkare och vårdpersonal erbjuder fysisk aktivitet som en behandlingsmetod mot både psykiska och fysiska sjukdomar.
– Såväl våra egna utvärderingar så här långt och den internationella forskningen visar ju tydligt hur bra det är med träning. För alla.

Text: Anna Lindén, Granit PR och kommunikation
Bild: Privat

Träningsgrupp i Finspång

Emil Persson och Isabelle Scherman i arbetskläder.

Sedan i höstas har Emil Persson och Isabelle Scherman vid Finspångs vårdcentrum hållit träningsgrupper för patienter med mild till måttlig depression och ångest.

Fler goda exempel

  • Ny utbildning ska få fler att ordinera fysisk aktivitet

    FaR står för fysisk aktivitet på recept. Men också för motivation till rörelse och för ett mer jämlikt samtal mellan vårdpersonal och patient. - Ett viktigt och bra verktyg som hjälper oss att få fler att bli aktiva, och inte minst att reda ut varför tröskeln till träning är så hög för en del patienter, säger Lotta Hedlin.
  • Hälsan i centrum i nyttig kurs

    – Titta jag tränar musklerna, jag ska bli stark, ropar Anne Jonsson och drar i ett resårband med handtag. Det är full fart i gymmet. På LSS-verksamheten Årstiden i Linköping har hälsan kommit att spela en stor och viktig roll.
  • Tydligt budskap från nya direktören

    ”Rör du på dig så lever du längre.” Med det tydliga konstaterandet tar Annica Öhrn sig an sitt nya uppdrag som hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Östergötland. –Jag brinner för det hälsofrämjande arbetet, säger hon.
  • Unga canceröverlevare får hjälp av naturen

    Projektet Waya vill hjälpa unga personer som överlevt cancer att må bättre med hjälp av naturen. De som har genomlidit sjukdomen har ofta tappat förtroendet för sin egen kropp. – Att utmana sig själv på en lagom nivå i vildmarken kan hjälpa för att hitta tryggheten och för att lita på sin fysiska förmåga igen, säger forskarna Mats och Miek Jong.
  • Det finns ingen åldersgräns för en boll

    – Flytta korgen lite längre bort, säger 98-åriga Eva Karlsson bestämt och höjer armarna över huvudet. I en elegant båge placerar hon basketbollen i nätet och ler nöjt. – Jag vill ju prova hur långt jag klarar att kasta.
  • ”Det är fantastiskt att se hur stor skillnad fysisk aktivitet kan göra”

    När läkaren Johannes Arnell skriver ut recept till sina patienter är det inte alltid milligram i ordinationen, utan minuter.– Det är fantastiskt hur mycket en promenad om dagen kan göra för en patient som lider av till exempel sömnproblem, depression, migrän, högt blodtryck eller livsstilsrelaterade sjukdomar, säger han.