satt-ostergotland-i-rorelse

Region Östergötland

Sätt Östergötland i rörelse

Pia vill skapa aktiva sjukskrivningar

– Vi måste se riskerna med sjukskrivningar på ett nytt sätt. Läkare behöver utbildas i ett mer hälsofrämjande synsätt, så att den som blir sjukskriven inte riskerar att försämras. Att bli sjukskriven innebär för många isolering och inaktivitet, och kan snarare göra sjukdomstillståndet värre.

Det säger Pia Östryd, sakkunnig i försäkringsmedicin i Region Östergötland. Att diskutera sjukskrivning är kontroversiellt, och kan ofta skapa misstänksamhet och väcka känslor, eftersom många anser att sjukskrivning är en rättighet man har som arbetstagare, förklarar Pia.

Läkarna har problem varje vecka

– Många läkare tycker det här med sjukskrivning är svårt, eftersom det ibland blir så att man inte är överens med patienten om vad som gagnar den bäst i en viss situation.

Forskning visar att 40 procent av alla läkare anser att de någon gång per vecka har svårigheter med patienter som önskar sjukskrivning som inte är medicinskt motiverade.

– En del läkare har sex eller fler patientärenden per vecka, vilket är tidskrävande med all dokumentation som krävs till Försäkringskassan och arbetsgivare. Den psykologiska påfrestningen är också tärande för många. Sammantaget är detta en situation som läkare behöver träna på för att det ska bli en bedömning som verkligen gagnar patienten, förklarar Pia.

Pia håller själv i utbildningar i försäkringsmedicin för läkare i syfte att stärka dem att göra korrekta bedömningar.

– Uppgiften vi har som läkare är att se till att sjukskrivning, liksom all vård är säker och att situationen för patienten inte försämras, men också att vi inte försenar återgång i arbete. Detta är minst lika viktigt för patientens skull som för arbetsgivarens.

Passiv sjukskrivning skadligt

Att hamna i passivitet och isolering är väldigt skadligt, så en sjukskrivning måste alltid innehålla så mycket aktiva inslag som möjligt, för att inte göra mer skada än nytta. Ny kunskap om effekten av fysisk aktivitet påverkar också bedömningen, eftersom det visat sig ha effekter både på kroppen och på psyket. Därför försöker de så långt det är möjligt att inte sjukskriva helt eller i vilket fall lägga in aktiva delar i sjukskrivningen, så att patienten kan återgå till arbete och sitt sammanhang så fort som möjligt.

– Självklart finns det tillstånd som gör att din arbetsförmåga sänks eller försvinner en tid. Det finns såklart högst motiverade sjukskrivningar, det är viktigt att poängtera. Det är för dem försäkringen finns säger Pia.

Mer forskning behövs

Som psykiater i botten, har Pia tagit med sig mycket erfarenheter från psykologin in i försäkringsmedicinen. Hur hjärnan fungerar och hur den reagerar på fysisk aktivitet är kunskap som utvecklats mycket de senaste åren.

– Förr trodde man ju att hjärnan var statisk men nu vet vi att hjärnan är plastisk och kan expandera – framför allt vid fysisk aktivitet. Det är effekter som ingen medicin kan härma, förklarar Pia.

Själv har Pia alltid motionerat och fått med sig kunskapen om fysisk aktivitets effekt på hälsan redan som barn.

– Med en pappa som var läkare och ”hälsofreak” och en mamma som var sjukgymnast kom kunskapen om hur viktigt det är med fysisk aktivitet med modersmjölken. Men jag har aldrig engagerat mig i någon specifik idrott utan bara hållit igång rent allmänt. Även nu lever jag ett aktivt liv med hundar och hästar, som kompenserar för allt stillasittande på jobbet, förklarar Pia.

Pia efterfrågar mer kunskap i ämnet försäkringsmedicin, allra helst på forskningsnivå, för att ge läkarna mer evidens i de bedömningar de gör.

– Hela sjukskrivningsprocessen, om man räknar in alla inblandade professioner och förlorad inkomst kostar lika mycket som hela vården i övrigt. Det är stora kostnader, men också ett stort lidande som ligger bakom siffrorna. Med mer kunskap skulle vi antagligen göra bedömningar som tog hänsyn till det vi numera vet om hur viktigt det är för hälsan med fysisk aktivitet och sammanhang, konstaterar Pia.

Senast uppdaterad

Snabba fakta om Pia Östryd

Ålder: 59
Aktuell med: Medicinskt sakkunnig i försäkringsmedicin, Region Östergötland Favoritsport: Ridning
Favoritpryl: Möbler i nyrenässans och nyrokoko
Senast lästa bok: Knutbyflickan

Fler goda exempel

  • Unga canceröverlevare får hjälp av naturen

    Projektet Waya vill hjälpa unga personer som överlevt cancer att må bättre med hjälp av naturen. De som har genomlidit sjukdomen har ofta tappat förtroendet för sin egen kropp. – Att utmana sig själv på en lagom nivå i vildmarken kan hjälpa för att hitta tryggheten och för att lita på sin fysiska förmåga igen, säger forskarna Mats och Miek Jong.
  • Det finns ingen åldersgräns för en boll

    – Flytta korgen lite längre bort, säger 98-åriga Eva Karlsson bestämt och höjer armarna över huvudet. I en elegant båge placerar hon basketbollen i nätet och ler nöjt. – Jag vill ju prova hur långt jag klarar att kasta.
  • ”Det är fantastiskt att se hur stor skillnad fysisk aktivitet kan göra”

    När läkaren Johannes Arnell skriver ut recept till sina patienter är det inte alltid milligram i ordinationen, utan minuter.– Det är fantastiskt hur mycket en promenad om dagen kan göra för en patient som lider av till exempel sömnproblem, depression, migrän, högt blodtryck eller livsstilsrelaterade sjukdomar, säger han.
  • Aktiv gemenskap skapar god hälsa

    En aktiv tillvaro, med meningsfulla saker att göra, gärna tillsammans med andra. Det får oss att må bra. Nu pågår initiativet ”ABC för god psykisk hälsa” i Östergötland, i syfte att uppmuntra personer över 65 år att söka sig till aktiviteter och social gemenskap.
  • Lättare träning lika bra som högintensiv under cancerbehandling

    Att träna under cancerbehandling är bra – och det spelar ingen roll om patienterna tränar högintensivt eller på en lite lättare nivå. Det visar resultaten från Phys-Can där 80 östgötar varit med. – Det räcker att hålla igång på en låg/måttlig nivå, det känns skönt att kunna säga det, säger professor Sussanne Börjeson vid Linköpings universitet.
  • Centrumchefen för Primärvårdscentrum lever som hon lär

    Det kan inte nog understrykas hur nyttigt det är att vi rör på oss. En av primärvårdens viktigaste uppgifter är att förmedla det till patienterna. – Min förhoppning är att inom tio år se en välbemannad primärvård där arbetet med att hjälpa folk med livsstilsförändringar är lika viktigt som att behandla sjuka.