Omsorg samt hälso- och sjukvård
Östergötland
Vadstena

Rättspsyk i Vadstena satsar på friskvård för både patienter och personal

Hela syftet med rättspsykiatrisk vård är ju att patienten ska må bättre när den släpps ut än när den togs in. För att uppnå det måste vi arbeta med hela människan.

– Genom att prata om kost och motion och få patienten att koppla ihop friskvård med sitt eget mående kan vi åstadkomma förändringar som gör stor skillnad på sikt, konstaterar Carl-Henrik Juhlin, friskvårdsinstruktör på Rättspsykiatriska kliniken i Vadstena.

Rättspsykiatriska kliniken är en sluten avdelning dit patienter överlämnas efter att ha blivit dömda till rättspsykiatrisk vård. Enheten är stängd och patienterna sitter där så länge som de bedöms behöva det. Var 6:e månad omprövas domen, vilket gör att ingen vet hur länge varje intagen kommer att vara kvar. Den genomsnittliga tiden är dock 4 år, men variationen är stor.

– Jag har jobbat länge och sett hur patienterna kommit till rättspsykiatriska enheten och blir väldigt isolerade och stillasittande. Man har inte samma möjligheter att komma ut och röra på sig, av naturliga skäl. Dessutom påverkar medicinerna aptiten, vilket gör att många går upp mycket i vikt. Vi vet ju via forskning att fysisk aktivitet har positiv inverkan på ångest och stress, så det är ju egentligen ganska logiskt att arbeta med det här för just den här gruppen, konstaterar Carl-Henrik.

Blodomloppet blev startskottet på något nytt

Det hela startade för åtta år sedan, när Carl-Henrik och en kollega drev igenom att en avdelning fick möjlighet att träna och genomföra Blodomloppet tillsammans.

– Det kanske inte låter som en jättebedrift, men är en mer avancerad process om alla intagna ska kunna springa i sin egen takt, samtidigt, utan att riskera att något händer. Bara att se till att alla fick permission samtidigt var ju inte helt enkelt, konstaterar Carl-Henrik.

Projektet blev en succé och friskvårdsarbetet tog fart. Några år senare tog Carl-Henrik beslutet att vidareutbilda sig till hälsocoach, personlig tränare och kostrådgivare. Nu har han en tjänst som friskvårdsinstruktör på heltid. Dessutom fick enheten en ny gymnastikhall i samband med att de fick nya lokaler.

Friskvårdsarbetet genomsyrar hela verksamheten

Friskvårdsarbetet består av gruppträning tre förmiddagar i veckan, fotboll och innebandy på eftermiddagarna, och dessutom möjlighet att gå till simhallen och att träna i gymmet. Förutom detta erbjuds även yoga, enligt ett koncept från USA.

– Vi försöker även vara med själva så mycket som möjligt, både för att visa patienterna att även vi tycker det är viktigt, men även för att vi såklart också mår bra av att röra på oss, konstaterar Carl-Henrik.

Förutom fysisk aktivitet så får alla patienter gå en studiecirkel som de kallar ”Ett sundare liv”, där Carl-Henrik och två andra kollegor går igenom hur kroppen fungerar och hur rörelse och rätt kost påverkar måendet. Efter varje träff går gruppen en promenad eller kör ett enklare gympapass.

– Jag skulle säga att det vi gör här är relativt unikt ur ett nationellt perspektiv. Vi har en genomtänkt strategi för vårt friskvårdsarbete som inkluderar både personal, lokaler och kunskap om kost och motion som viktiga byggstenar för alla om vi ska må bra, avslutar Carl-Henrik Juhlin.

Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum
Faktaansvarig: Matti Leijon

Senast uppdaterad 2023-03-05

Carl-Henrik Juhlin

Exempel text...

Fler goda exempel

Unga canceröverlevare får hjälp av naturen
Projektet Waya vill hjälpa unga personer som överlevt cancer att må bättre med hjälp av naturen. De som har genomlidit sjukdomen har ofta tappat förtroendet för sin egen kropp. – Att utmana sig själv på en lagom nivå i vildmarken kan hjälpa för att hitta tryggheten och för att lita på sin fysiska förmåga igen, säger forskarna Mats och Miek Jong.
Det finns ingen åldersgräns för en boll
– Flytta korgen lite längre bort, säger 98-åriga Eva Karlsson bestämt och höjer armarna över huvudet. I en elegant båge placerar hon basketbollen i nätet och ler nöjt. – Jag vill ju prova hur långt jag klarar att kasta.
”Det är fantastiskt att se hur stor skillnad fysisk aktivitet kan göra”
När läkaren Johannes Arnell skriver ut recept till sina patienter är det inte alltid milligram i ordinationen, utan minuter.– Det är fantastiskt hur mycket en promenad om dagen kan göra för en patient som lider av till exempel sömnproblem, depression, migrän, högt blodtryck eller livsstilsrelaterade sjukdomar, säger han.
Aktiv gemenskap skapar god hälsa
En aktiv tillvaro, med meningsfulla saker att göra, gärna tillsammans med andra. Det får oss att må bra. Nu pågår initiativet ”ABC för god psykisk hälsa” i Östergötland, i syfte att uppmuntra personer över 65 år att söka sig till aktiviteter och social gemenskap.
Lättare träning lika bra som högintensiv under cancerbehandling
Att träna under cancerbehandling är bra – och det spelar ingen roll om patienterna tränar högintensivt eller på en lite lättare nivå. Det visar resultaten från Phys-Can där 80 östgötar varit med. – Det räcker att hålla igång på en låg/måttlig nivå, det känns skönt att kunna säga det, säger professor Sussanne Börjeson vid Linköpings universitet.
Centrumchefen för Primärvårdscentrum lever som hon lär
Det kan inte nog understrykas hur nyttigt det är att vi rör på oss. En av primärvårdens viktigaste uppgifter är att förmedla det till patienterna. – Min förhoppning är att inom tio år se en välbemannad primärvård där arbetet med att hjälpa folk med livsstilsförändringar är lika viktigt som att behandla sjuka.