satt-ostergotland-i-rorelse

Rättspsyk i Vadstena satsar på friskvård för både patienter och personal

Hela syftet med rättspsykiatrisk vård är ju att patienten ska må bättre när den släpps ut än när den togs in. För att uppnå det måste vi arbeta med hela människan.

– Genom att prata om kost och motion och få patienten att koppla ihop friskvård med sitt eget mående kan vi åstadkomma förändringar som gör stor skillnad på sikt, konstaterar Carl-Henrik Juhlin, friskvårdsinstruktör på Rättspsykiatriska kliniken i Vadstena.

Rättspsykiatriska kliniken är en sluten avdelning dit patienter överlämnas efter att ha blivit dömda till rättspsykiatrisk vård. Enheten är stängd och patienterna sitter där så länge som de bedöms behöva det. Var 6:e månad omprövas domen, vilket gör att ingen vet hur länge varje intagen kommer att vara kvar. Den genomsnittliga tiden är dock 4 år, men variationen är stor.

– Jag har jobbat länge och sett hur patienterna kommit till rättspsykiatriska enheten och blir väldigt isolerade och stillasittande. Man har inte samma möjligheter att komma ut och röra på sig, av naturliga skäl. Dessutom påverkar medicinerna aptiten, vilket gör att många går upp mycket i vikt. Vi vet ju via forskning att fysisk aktivitet har positiv inverkan på ångest och stress, så det är ju egentligen ganska logiskt att arbeta med det här för just den här gruppen, konstaterar Carl-Henrik.

Blodomloppet blev startskottet på något nytt

Det hela startade för åtta år sedan, när Carl-Henrik och en kollega drev igenom att en avdelning fick möjlighet att träna och genomföra Blodomloppet tillsammans.

– Det kanske inte låter som en jättebedrift, men är en mer avancerad process om alla intagna ska kunna springa i sin egen takt, samtidigt, utan att riskera att något händer. Bara att se till att alla fick permission samtidigt var ju inte helt enkelt, konstaterar Carl-Henrik.

Projektet blev en succé och friskvårdsarbetet tog fart. Några år senare tog Carl-Henrik beslutet att vidareutbilda sig till hälsocoach, personlig tränare och kostrådgivare. Nu har han en tjänst som friskvårdsinstruktör på heltid. Dessutom fick enheten en ny gymnastikhall i samband med att de fick nya lokaler.

Friskvårdsarbetet genomsyrar hela verksamheten

Friskvårdsarbetet består av gruppträning tre förmiddagar i veckan, fotboll och innebandy på eftermiddagarna, och dessutom möjlighet att gå till simhallen och att träna i gymmet. Förutom detta erbjuds även yoga, enligt ett koncept från USA.

– Vi försöker även vara med själva så mycket som möjligt, både för att visa patienterna att även vi tycker det är viktigt, men även för att vi såklart också mår bra av att röra på oss, konstaterar Carl-Henrik.

Förutom fysisk aktivitet så får alla patienter gå en studiecirkel som de kallar ”Ett sundare liv”, där Carl-Henrik och två andra kollegor går igenom hur kroppen fungerar och hur rörelse och rätt kost påverkar måendet. Efter varje träff går gruppen en promenad eller kör ett enklare gympapass.

– Jag skulle säga att det vi gör här är relativt unikt ur ett nationellt perspektiv. Vi har en genomtänkt strategi för vårt friskvårdsarbete som inkluderar både personal, lokaler och kunskap om kost och motion som viktiga byggstenar för alla om vi ska må bra, avslutar Carl-Henrik Juhlin.

Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum
Faktaansvarig: Matti Leijon

Carl-Henrik Juhlin

Exempel text...

Porträtt Carl-Henrik Juhlin

Fler goda exempel

  • Ny utbildning ska få fler att ordinera fysisk aktivitet

    FaR står för fysisk aktivitet på recept. Men också för motivation till rörelse och för ett mer jämlikt samtal mellan vårdpersonal och patient. - Ett viktigt och bra verktyg som hjälper oss att få fler att bli aktiva, och inte minst att reda ut varför tröskeln till träning är så hög för en del patienter, säger Lotta Hedlin.
  • Träning är lika bra som medicin

    Ångest och depression för ofta med sig ovilja och oförmåga att röra på sig aktivt. Kan man ändra på det finns goda chanser att må bättre. Vid Finspångs vårdcentrum har fysioterapeuterna Emil Persson och Isabelle Scherman startat en träningsgrupp för personer med mild till måttlig ångest eller depression och resultaten har inte låtit vänta på sig.
  • Hälsan i centrum i nyttig kurs

    – Titta jag tränar musklerna, jag ska bli stark, ropar Anne Jonsson och drar i ett resårband med handtag. Det är full fart i gymmet. På LSS-verksamheten Årstiden i Linköping har hälsan kommit att spela en stor och viktig roll.
  • Tydligt budskap från nya direktören

    ”Rör du på dig så lever du längre.” Med det tydliga konstaterandet tar Annica Öhrn sig an sitt nya uppdrag som hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Östergötland. –Jag brinner för det hälsofrämjande arbetet, säger hon.
  • Unga canceröverlevare får hjälp av naturen

    Projektet Waya vill hjälpa unga personer som överlevt cancer att må bättre med hjälp av naturen. De som har genomlidit sjukdomen har ofta tappat förtroendet för sin egen kropp. – Att utmana sig själv på en lagom nivå i vildmarken kan hjälpa för att hitta tryggheten och för att lita på sin fysiska förmåga igen, säger forskarna Mats och Miek Jong.
  • Det finns ingen åldersgräns för en boll

    – Flytta korgen lite längre bort, säger 98-åriga Eva Karlsson bestämt och höjer armarna över huvudet. I en elegant båge placerar hon basketbollen i nätet och ler nöjt. – Jag vill ju prova hur långt jag klarar att kasta.