satt-ostergotland-i-rorelse

Råssnässkolans fritids kör rörelse och frukost innan skolstart

– Jag och en kollega såg ett inslag från en skola som körde pulsträning och snodde idén helt enkelt! Nu har vi hållit på ett helt år och intresset bara ökar.

Jim Petersson är fritidsledare på Råssnässkolan i Motala, och har tillsammans med sin kollega, Thomas Jaglén tagit initiativ till fritidsgårdens rörelsefokus. Varje onsdag klockar 7 på morgonen samlas 30-talet barn och har stafett, lekar och pulshöjande aktiviteter med gemensam frukost som avslutning. Syftet är att få alla att ha roligt och samtidigt få igång pulsen och svettas lite.

– Många kommer som inte är med i någon idrottsförening. Det är en prestationsfri halvtimma då vi kör utan priser eller betyg. Vi kan konstatera att den här kravlösa rörelsen är framgångsrik och något som många uppskattar, säger Jim.

Rörelsesatsningen har utvärderats genom att barnen fick svara på en enkät. Det visade sig att de flesta gärna ville ha fler rörelsepass i veckan, något som fritidsgården nu funderar på inför kommande läsår.

– Många föräldrar hör av sig och tycker att det är ett fantastiskt initiativ. Barnen ställer själva klockan för komma upp på onsdagsmorgonen, berättar Jim.

För att fritidsgården ska kunna erbjuda rörelse måste de samarbeta med skolan, både vad gäller lokaler och viss anpassning av schemat. Fritidsgården ligger visserligen i samma lokal som skolan, men det krävs ändå att lärarna tillåter elever som kommer från rörelsepasset att komma några minuter efter lektionen börjat.

– Vi är glada att lärarna ser vitsen med rörelsepasset. Vi har inte gjort några kopplingar till skolresultaten ännu, det planerar vi att göra nästa år. Men utvärderingen vi gjort visar att barnen själva uppskattar passen och känner sig piggare. En del slarvar med frukosten hemma, så det påverkar ju positivt att de äter gemensam frukost efteråt också, tror Jim.

Från början satsade de på att erbjuda rörelsepass både för mellanstadiet och för högstadiet, men de insåg snart att högstadieeleverna behövde mer stöttning om de skulle komma.

Antingen satsar vi på fler rörelsepass för de elever som redan kommit igång, eller så försöker vi få igång högstadieeleverna lite längre fram, konstaterar Jim.

Fritidsgården har rörelsefokus genom att även erbjuda en basketklubb och en fotbollsklubb, så rörelsepasset går i linje med den ambitionen.

Rörelsepasset fångar upp barn som inte vill hålla på med någon specifik sport eller som kanske inte gillar bollsporter, utan bara vill röra på sig för att det är roligt, avslutar Jim Petersson.

Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum
Faktaansvarig: Matti Leijon

Exempel på aktivitet

Exempel text...

Barn som kastar boll i en idrottshall

Fler goda exempel

  • Ny utbildning ska få fler att ordinera fysisk aktivitet

    FaR står för fysisk aktivitet på recept. Men också för motivation till rörelse och för ett mer jämlikt samtal mellan vårdpersonal och patient. - Ett viktigt och bra verktyg som hjälper oss att få fler att bli aktiva, och inte minst att reda ut varför tröskeln till träning är så hög för en del patienter, säger Lotta Hedlin.
  • Träning är lika bra som medicin

    Ångest och depression för ofta med sig ovilja och oförmåga att röra på sig aktivt. Kan man ändra på det finns goda chanser att må bättre. Vid Finspångs vårdcentrum har fysioterapeuterna Emil Persson och Isabelle Scherman startat en träningsgrupp för personer med mild till måttlig ångest eller depression och resultaten har inte låtit vänta på sig.
  • Hälsan i centrum i nyttig kurs

    – Titta jag tränar musklerna, jag ska bli stark, ropar Anne Jonsson och drar i ett resårband med handtag. Det är full fart i gymmet. På LSS-verksamheten Årstiden i Linköping har hälsan kommit att spela en stor och viktig roll.
  • Tydligt budskap från nya direktören

    ”Rör du på dig så lever du längre.” Med det tydliga konstaterandet tar Annica Öhrn sig an sitt nya uppdrag som hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Östergötland. –Jag brinner för det hälsofrämjande arbetet, säger hon.
  • Unga canceröverlevare får hjälp av naturen

    Projektet Waya vill hjälpa unga personer som överlevt cancer att må bättre med hjälp av naturen. De som har genomlidit sjukdomen har ofta tappat förtroendet för sin egen kropp. – Att utmana sig själv på en lagom nivå i vildmarken kan hjälpa för att hitta tryggheten och för att lita på sin fysiska förmåga igen, säger forskarna Mats och Miek Jong.
  • Det finns ingen åldersgräns för en boll

    – Flytta korgen lite längre bort, säger 98-åriga Eva Karlsson bestämt och höjer armarna över huvudet. I en elegant båge placerar hon basketbollen i nätet och ler nöjt. – Jag vill ju prova hur långt jag klarar att kasta.