- Omsorg samt hälso- och sjukvård
- Barn 0-17 år
- Söderköping
Elevhälsan i Söderköping erbjuder dans mot psykisk ohälsa
– Vi startade dansverksamhet för tjejer både på mellanstadiet och på högstadiet och det har gett väldigt goda resultat. Många tjejer har blivit öppnare, fått bättre självkänsla, blivit gladare och tryggare både i gruppen och i skolan.
Det berättar Sara Pernehed, skolsköterska på Björkhagaskolan i Söderköpings kommun. Det hela började på en skolsköterskekongress för några år sedan, där Sara och hennes kollegor fick höra om Anna Dybergs studie om dans mot psykisk ohälsa.
– Vi ville att Elevhälsan skulle ha något mer att erbjuda på gruppnivå och tyckte det lät intressant.
De tog kontakt med Dansverkstan i Norrköping, och nu driver Elevhälsan två grupper, en på mellanstadiet och en på högstadiet.
– Den här verksamheten ska vara stärkande, fokusera på rörelseglädje och vara fri från prestationskrav. Det viktiga är att ha roligt tillsammans och acceptera sin kropp och sig själv i dansen, berättar Sara.
För att uppmuntra tjejerna att delta har Sara tillsammans med kollegor och kuratorerna själva valt att delta i dansgruppen på mellanstadiet. De fungerar som trygghetspersoner genom att se till att eleverna kommer på plats och gå in och stötta så att ingen känner sig utanför genom att delta i övningar vid ojämna par.
– Det har visat sig vara bra på flera sätt. Vi märker att det varit positivt att det finns en trygg och känd vuxen på plats, säger Sara.
Dansen har inriktats på tjejer i första hand, men nu har det kommit önskemål om att starta blandade grupper. Det är skolsköterskor och kuratorer som rekryterat till dansgrupperna. Pedagogerna har blivit tillfrågade om de vet någon som skulle må bra av att tillfrågas. Nu har även fritidsverksamheten Fokus blivit involverade och delaktiga i högstadiegruppen. Till hösten hoppas Sara att grupperna kommer att bli ännu fler, eftersom resultatet är så positivt.
– Vi har sett stora förändringar hos tjejerna, och de berättar också själva att de uppskattar dansen och vill fortsätta, så det är roligt, avslutar Sara Pernehed.
Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum
Faktaansvarig: Matti Leijon
Senast uppdaterad
Dans förändrar ungas mående
Fler goda exempel
Unga canceröverlevare får hjälp av naturen
Projektet Waya vill hjälpa unga personer som överlevt cancer att må bättre med hjälp av naturen. De som har genomlidit sjukdomen har ofta tappat förtroendet för sin egen kropp. – Att utmana sig själv på en lagom nivå i vildmarken kan hjälpa för att hitta tryggheten och för att lita på sin fysiska förmåga igen, säger forskarna Mats och Miek Jong.
Det finns ingen åldersgräns för en boll
– Flytta korgen lite längre bort, säger 98-åriga Eva Karlsson bestämt och höjer armarna över huvudet. I en elegant båge placerar hon basketbollen i nätet och ler nöjt. – Jag vill ju prova hur långt jag klarar att kasta.
”Det är fantastiskt att se hur stor skillnad fysisk aktivitet kan göra”
När läkaren Johannes Arnell skriver ut recept till sina patienter är det inte alltid milligram i ordinationen, utan minuter.– Det är fantastiskt hur mycket en promenad om dagen kan göra för en patient som lider av till exempel sömnproblem, depression, migrän, högt blodtryck eller livsstilsrelaterade sjukdomar, säger han.
Aktiv gemenskap skapar god hälsa
En aktiv tillvaro, med meningsfulla saker att göra, gärna tillsammans med andra. Det får oss att må bra. Nu pågår initiativet ”ABC för god psykisk hälsa” i Östergötland, i syfte att uppmuntra personer över 65 år att söka sig till aktiviteter och social gemenskap.
Lättare träning lika bra som högintensiv under cancerbehandling
Att träna under cancerbehandling är bra – och det spelar ingen roll om patienterna tränar högintensivt eller på en lite lättare nivå. Det visar resultaten från Phys-Can där 80 östgötar varit med. – Det räcker att hålla igång på en låg/måttlig nivå, det känns skönt att kunna säga det, säger professor Sussanne Börjeson vid Linköpings universitet.
Centrumchefen för Primärvårdscentrum lever som hon lär
Det kan inte nog understrykas hur nyttigt det är att vi rör på oss. En av primärvårdens viktigaste uppgifter är att förmedla det till patienterna. – Min förhoppning är att inom tio år se en välbemannad primärvård där arbetet med att hjälpa folk med livsstilsförändringar är lika viktigt som att behandla sjuka.