satt-ostergotland-i-rorelse

Elevhälsan i Söderköping erbjuder dans mot psykisk ohälsa

– Vi startade dansverksamhet för tjejer både på mellanstadiet och på högstadiet och det har gett väldigt goda resultat. Många tjejer har blivit öppnare, fått bättre självkänsla, blivit gladare och tryggare både i gruppen och i skolan.

Det berättar Sara Pernehed, skolsköterska på Björkhagaskolan i Söderköpings kommun. Det hela började på en skolsköterskekongress för några år sedan, där Sara och hennes kollegor fick höra om Anna Dybergs studie om dans mot psykisk ohälsa.

– Vi ville att Elevhälsan skulle ha något mer att erbjuda på gruppnivå och tyckte det lät intressant.

De tog kontakt med Dansverkstan i Norrköping, och nu driver Elevhälsan två grupper, en på mellanstadiet och en på högstadiet.

– Den här verksamheten ska vara stärkande, fokusera på rörelseglädje och vara fri från prestationskrav. Det viktiga är att ha roligt tillsammans och acceptera sin kropp och sig själv i dansen, berättar Sara.

För att uppmuntra tjejerna att delta har Sara tillsammans med kollegor och kuratorerna själva valt att delta i dansgruppen på mellanstadiet. De fungerar som trygghetspersoner genom att se till att eleverna kommer på plats och gå in och stötta så att ingen känner sig utanför genom att delta i övningar vid ojämna par.

– Det har visat sig vara bra på flera sätt. Vi märker att det varit positivt att det finns en trygg och känd vuxen på plats, säger Sara.

Dansen har inriktats på tjejer i första hand, men nu har det kommit önskemål om att starta blandade grupper. Det är skolsköterskor och kuratorer som rekryterat till dansgrupperna. Pedagogerna har blivit tillfrågade om de vet någon som skulle må bra av att tillfrågas. Nu har även fritidsverksamheten Fokus blivit involverade och delaktiga i högstadiegruppen. Till hösten hoppas Sara att grupperna kommer att bli ännu fler, eftersom resultatet är så positivt.

– Vi har sett stora förändringar hos tjejerna, och de berättar också själva att de uppskattar dansen och vill fortsätta, så det är roligt, avslutar Sara Pernehed.

Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum
Faktaansvarig: Matti Leijon

Dans förändrar ungas mående

Många fötter som pekar mot varandra i en ring mot ett golv
Två barn som står mitt emot varandra och håller varandra i händerna
Två par barnben med fötterna mot varandra

Fler goda exempel

  • Ny utbildning ska få fler att ordinera fysisk aktivitet

    FaR står för fysisk aktivitet på recept. Men också för motivation till rörelse och för ett mer jämlikt samtal mellan vårdpersonal och patient. - Ett viktigt och bra verktyg som hjälper oss att få fler att bli aktiva, och inte minst att reda ut varför tröskeln till träning är så hög för en del patienter, säger Lotta Hedlin.
  • Träning är lika bra som medicin

    Ångest och depression för ofta med sig ovilja och oförmåga att röra på sig aktivt. Kan man ändra på det finns goda chanser att må bättre. Vid Finspångs vårdcentrum har fysioterapeuterna Emil Persson och Isabelle Scherman startat en träningsgrupp för personer med mild till måttlig ångest eller depression och resultaten har inte låtit vänta på sig.
  • Hälsan i centrum i nyttig kurs

    – Titta jag tränar musklerna, jag ska bli stark, ropar Anne Jonsson och drar i ett resårband med handtag. Det är full fart i gymmet. På LSS-verksamheten Årstiden i Linköping har hälsan kommit att spela en stor och viktig roll.
  • Tydligt budskap från nya direktören

    ”Rör du på dig så lever du längre.” Med det tydliga konstaterandet tar Annica Öhrn sig an sitt nya uppdrag som hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Östergötland. –Jag brinner för det hälsofrämjande arbetet, säger hon.
  • Unga canceröverlevare får hjälp av naturen

    Projektet Waya vill hjälpa unga personer som överlevt cancer att må bättre med hjälp av naturen. De som har genomlidit sjukdomen har ofta tappat förtroendet för sin egen kropp. – Att utmana sig själv på en lagom nivå i vildmarken kan hjälpa för att hitta tryggheten och för att lita på sin fysiska förmåga igen, säger forskarna Mats och Miek Jong.
  • Det finns ingen åldersgräns för en boll

    – Flytta korgen lite längre bort, säger 98-åriga Eva Karlsson bestämt och höjer armarna över huvudet. I en elegant båge placerar hon basketbollen i nätet och ler nöjt. – Jag vill ju prova hur långt jag klarar att kasta.