- Omsorg samt hälso- och sjukvård
- Vuxna 18-64 år
- Östergötland
Hälsoguider utbildas för att få Boxholmsborna att må bättre
– Att utbilda medborgare till hälsoguider är det mest konkreta hälsoarbetet jag gjort och jag är övertygad att det kommer att ge avtryck i Boxholm. Det säger Alexandra White, hälsoinformatör på vårdcentralen i Boxholm, som håller i utbildningen av hälsoguider.
Initiativet är ett resultat av diskussioner man haft under förra året, då representanter från vården och Boxholms kommun, men även ideella sektorn och lokala företag träffades för att gemensamt diskutera vad som skulle kunna göras för att minska den psykiska ohälsan i Boxholm.
– Vi kom fram till att det finns ett stort behov att förebygga ohälsa och att öka medborgarnas kunskap om hur man främjar och bevarar sin hälsa. Både män och kvinnor söker vård om och om igen för psykiska besvär, både hos oss och akut, i högre utsträckning än någonsin tidigare. Detta vill vi försöka ändra på, säger Alexandra White.
Projektet Välmående Boxholm startades som ett sätt att engagera olika aktörer i samhället, med syfte att minska den psykiska ohälsan. Träffarna skapade engagemang, och vårdcentralen fick idén om hälsoguider, inspirerade av bland annat Jönköpings län och Angereds sjukhus. Genom Välmående Boxholm fick man även stöd att genomföra utbildningen, bland annat genom sponsring med lokaler och informationsspridning.
– Vi ville bjuda in till något konkret, som ökade folks kunskap och fokuserade på vad man kan göra för att undvika att drabbas, och även hjälpa andra att ta hand om sin hälsa på ett bättre sätt, förklarar Alexandra.
Utbildningen till hälsoguide är en frivillig kurs med tre träffar á 3 timmar vardera. Utbildningen fokuserar på mat, fysisk aktivitet, tobak, återhämtning och stress, sömn, 1177.se och attityder till hälsa. Inslaget om fysisk aktivitet utgår ifrån Socialstyrelsens riktlinjer och aktivitetspyramiden.(se bild)
– Att öka sin fysiska aktivitet är det helt klart effektivaste sättet att aktivt påverka sin hälsa. Men beroende på vem man är och hur man lever få man anpassa sin fysiska aktivitet och starta försiktigt. Målet kan vara att på sikt få in pyramidens alla delar under en vecka!
Alexandra går även in på vad som händer i kroppen när man tränar, för att få deltagarna att förstå varför fysisk aktivitet fungerar hälsofrämjande.
– Både musklernas arbete, kroppens produktion av lyckohormonet oxytocin och hjärnas utveckling, är saker vi pratar om i kursen. Jag vill att alla ska förstå varför fysisk aktivitet är viktigt – och verkligen träna för sin egen skull, säger Alexandra.
Guiderna förbereds i att samtala enskilt om hälsa utifrån olika aspekter med människor i sin närhet om det finns sådant intresse och behov. De uppmuntras även att skapa hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen eller i de privata nätverken. Tanken är att guiderna ska fungera som hälsoinspiratörer, och det uppdraget är då helt ideellt och utförs efter den enskilda guidens engagemang och vilja.
– Vi har inte ställt som krav att de ska agera aktivt som guider, men det har hela tiden framgått att det är detta vi som arrangörer vill och uppmuntrar. De flesta uppger att de går utbildningen för sin egen skull, och för att kunna hjälpa och stötta andra, berättar Alexandra.
Av från början drygt 30 anmälda till utbildningen "examineras" nu 17 Hälsoguider efter nästa utbildningstillfälle, som är i början av september. Därefter startar en ny omgång då Alexandra hoppas utbilda ett nytt gäng hälsoguider.
– Det har varit ett väldigt positivt gensvar hittills! Många berättar att de lärt sig mycket nytt.
Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum
Faktaansvarig: Matti Leijon
Senast uppdaterad
Fakta om utbildningen till hälsoguide

- Omfattar tre kurstillfällen á 3 timmar vardera
- Är kostnadsfri och frivillig
- Omfattar temana mat, fysisk aktivitet, tobak, återhämtning och stress, sömn, 1177.se och attityder till hälsa
- Alla som deltar under samtliga kurstillfällen får diplom, tröja och väska med samtalsmaterial
- Utbildingen bekostas med medel från SKL:s satsning Flippen
- I september 2017 startar en ny kursomgång i grundutbildningen
- Under hösten kommer även en fortsättningskurs att erbjudas.
Kontakta Alexandra Lundvall White för mer information och anmälan.
Fler goda exempel
Unga canceröverlevare får hjälp av naturen
Projektet Waya vill hjälpa unga personer som överlevt cancer att må bättre med hjälp av naturen. De som har genomlidit sjukdomen har ofta tappat förtroendet för sin egen kropp. – Att utmana sig själv på en lagom nivå i vildmarken kan hjälpa för att hitta tryggheten och för att lita på sin fysiska förmåga igen, säger forskarna Mats och Miek Jong.Det finns ingen åldersgräns för en boll
– Flytta korgen lite längre bort, säger 98-åriga Eva Karlsson bestämt och höjer armarna över huvudet. I en elegant båge placerar hon basketbollen i nätet och ler nöjt. – Jag vill ju prova hur långt jag klarar att kasta.”Det är fantastiskt att se hur stor skillnad fysisk aktivitet kan göra”
När läkaren Johannes Arnell skriver ut recept till sina patienter är det inte alltid milligram i ordinationen, utan minuter.– Det är fantastiskt hur mycket en promenad om dagen kan göra för en patient som lider av till exempel sömnproblem, depression, migrän, högt blodtryck eller livsstilsrelaterade sjukdomar, säger han.Aktiv gemenskap skapar god hälsa
En aktiv tillvaro, med meningsfulla saker att göra, gärna tillsammans med andra. Det får oss att må bra. Nu pågår initiativet ”ABC för god psykisk hälsa” i Östergötland, i syfte att uppmuntra personer över 65 år att söka sig till aktiviteter och social gemenskap.Lättare träning lika bra som högintensiv under cancerbehandling
Att träna under cancerbehandling är bra – och det spelar ingen roll om patienterna tränar högintensivt eller på en lite lättare nivå. Det visar resultaten från Phys-Can där 80 östgötar varit med. – Det räcker att hålla igång på en låg/måttlig nivå, det känns skönt att kunna säga det, säger professor Sussanne Börjeson vid Linköpings universitet.Centrumchefen för Primärvårdscentrum lever som hon lär
Det kan inte nog understrykas hur nyttigt det är att vi rör på oss. En av primärvårdens viktigaste uppgifter är att förmedla det till patienterna. – Min förhoppning är att inom tio år se en välbemannad primärvård där arbetet med att hjälpa folk med livsstilsförändringar är lika viktigt som att behandla sjuka.