satt-ostergotland-i-rorelse

Region Östergötland

Sätt Östergötland i rörelse

Entusiastisk AT-läkare uppskattar fysisk aktivitet på recept

– Jag har ordinerat ett 20-tal patienter olika typer av fysisk aktivitet sedan jag började som AT-läkare i höstas, och hittills har det i princip bara varit positiva reaktioner från patienterna. Jag visste inte så mycket när jag började, utan fick läsa på forskningen och rutinerna kring detta och nu fungerar det riktigt bra!

Johannes Arnell är AT-läkare på Kolmårdens vårdcentral sedan i höstas och använder FaR som ett komplement till farmakologisk behandling till sina patienter. Med hjälp av FYSS Länk till annan webbplats. som vetenskapligt stöd, FaR-blanketten i Cosmic och motiverande samtal har han ordinerat fysisk aktivitet i stället för, eller tillsammans med medicinering.

– Det finns många besvär som människor söker för, som inte alltid har en bra medicinsk behandling, eller som studier visar att man kan behandla lika bra med fysisk aktivitet. Bra exempel är klimakteriebesvär, lindrig till måttlig depression, migrän, fibromyalgi, sömnbesvär och stressrelaterad ohälsa. Patienter med dessa åkommor har allt att vinna på att testa FaR, konstaterar Johannes.

Forskning visar att regelbunden rörlighet också minskar risken för hjärt-och kärlsjukdom, ger ökad stresstolerans och kan förebygga depression och vissa vanliga cancerformer, men det är mer en bonus än något man kan ordinera till patienter.

– Kanske kan det vara en motiverande faktor att veta att det både kan lindra på kort sikt och dessutom ge positiva effekter på längre sikt, säger Johannes. Samtidigt förstår jag att många har svårt att komma igång. Tidsbrist, smärtor,  eller oro kring överansträngning på grund av exempelvis bakomliggande hjärtsjukdom är vanliga anledningar till fysisk inaktivitet.

Johannes berättar entusiastiskt om en patient som lidit av psykiska problem, smärta, sömnrubbningar och frekvent migrän sedan 25-årsåldern. Han hade provat många olika behandlingar, men tålde inte medicinerna. Efter att ha tränat 2 gympass i veckan under 3 månader blev han i princip symptomfri. En patient med fibromyalgi kunde sluta med sina smärtlindrade tabletter efter att ha kommit igång med vattengympa samt gymträning istället.

– Det är roligt med 3-månaders uppföljningar av dessa patienter! Jag upplever samma sak som forskningen visar; att drygt hälften av patienterna som fått FaR följde ordinationen fullt ut, medan ytterligare 20% i alla fall ökade den fysiska aktiviteten. Det är inget dåligt resultat med tanke på att man räknar med att bara 30-40% av patienterna följer ordinationen av det läkemedel som förskrivits, vilket kan få negativa följder.

–  Att inte följa sin FaR-förskrivning innebär visserligen att de positiva effekterna uteblir, men det finns inga andra biverkningar, säger Johannes.

Många patienter är också väldigt nöjda vid uppföljningar. Johannes använder sig av motiverande samtal, som är ett strukturerat sätt att lägga upp samtalet med patienten. Utbildning i motiverande samtal fick han under studietiden, men det ingår även som en vidareutbildning inom många vårdrelaterade yrken, just för att det ger bra resultat.

– Många hävdar att motiverande samtal, och att arbeta med FaR tar längre tid, men jag tror att det sparar tid i längden, säger Johannes. Några enkla saker tror Johannes skulle underlätta för fler läkare att komma igång – som exempelvis en checklista för de som vill förskriva. Där kan det finnas länkar till blanketter, till FYSS och till utförare.

Så varför använder sig inte alla läkare av FaR i större utsträckning?

–  Jag tror inte att det alltid är det bästa alternativet utan att det bör användas som ett komplement till farmakologisk behandling. Sen tror jag även att man ska passa sig för att detaljstyra läkare. Varje läkare måste själv få göra sin egen bedömning, vad som blir bäst för patienten i det unika patientmötet, avslutar Johannes.

www.fyss.se Länk till annan webbplats.

Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum
Faktaansvarig: Matti Leijon

Senast uppdaterad

Johannes Arnell

Exempel text...

Porträtt AT-läkare Johannes Arnell

Fler goda exempel

  • Unga canceröverlevare får hjälp av naturen

    Projektet Waya vill hjälpa unga personer som överlevt cancer att må bättre med hjälp av naturen. De som har genomlidit sjukdomen har ofta tappat förtroendet för sin egen kropp. – Att utmana sig själv på en lagom nivå i vildmarken kan hjälpa för att hitta tryggheten och för att lita på sin fysiska förmåga igen, säger forskarna Mats och Miek Jong.
  • Det finns ingen åldersgräns för en boll

    – Flytta korgen lite längre bort, säger 98-åriga Eva Karlsson bestämt och höjer armarna över huvudet. I en elegant båge placerar hon basketbollen i nätet och ler nöjt. – Jag vill ju prova hur långt jag klarar att kasta.
  • ”Det är fantastiskt att se hur stor skillnad fysisk aktivitet kan göra”

    När läkaren Johannes Arnell skriver ut recept till sina patienter är det inte alltid milligram i ordinationen, utan minuter.– Det är fantastiskt hur mycket en promenad om dagen kan göra för en patient som lider av till exempel sömnproblem, depression, migrän, högt blodtryck eller livsstilsrelaterade sjukdomar, säger han.
  • Aktiv gemenskap skapar god hälsa

    En aktiv tillvaro, med meningsfulla saker att göra, gärna tillsammans med andra. Det får oss att må bra. Nu pågår initiativet ”ABC för god psykisk hälsa” i Östergötland, i syfte att uppmuntra personer över 65 år att söka sig till aktiviteter och social gemenskap.
  • Lättare träning lika bra som högintensiv under cancerbehandling

    Att träna under cancerbehandling är bra – och det spelar ingen roll om patienterna tränar högintensivt eller på en lite lättare nivå. Det visar resultaten från Phys-Can där 80 östgötar varit med. – Det räcker att hålla igång på en låg/måttlig nivå, det känns skönt att kunna säga det, säger professor Sussanne Börjeson vid Linköpings universitet.
  • Centrumchefen för Primärvårdscentrum lever som hon lär

    Det kan inte nog understrykas hur nyttigt det är att vi rör på oss. En av primärvårdens viktigaste uppgifter är att förmedla det till patienterna. – Min förhoppning är att inom tio år se en välbemannad primärvård där arbetet med att hjälpa folk med livsstilsförändringar är lika viktigt som att behandla sjuka.