Omsorg samt hälso- och sjukvård
Östergötland
Linköping
Motala

Våra patienter jobbar verkligen hårt, och det ger resultat

10-12 veckors blandad träning, med både kondition och styrka 1-2 gånger i veckan. Det är receptet när KOL-och astmapatienter blir remitterade till fysioterapeuten i Motala och Linköping.

– Syftet med att remittera patienterna till oss är att de ska få stöd i att träna regelbundet, och själva får se vilken skillnad träningen har på deras hälsotillstånd.

Evelina Israelsson är fysioterapeut på Rehab Väst i Motala och har arbetet med KOL-och hjärtsviktspatienter i 1 år. Inom primärvården i Motala har man sedan 2016 remitterat KOL-och hjärtsvikts patienter till fysioterapeuten som ett sätt att lära patienterna hur de ska träna och motivera dem att använda fysisk aktivitet som del i sin egenbehandling.

– Många tror inte att de ska klara av den relativt hårda träning som programmet innehåller och de blir både förvånade och stolta när de märker hur mycket de orkar, särskilt efter en tids träning, berättar Evelina.

Programmet startar med fysiska tester, bland annat ett 6 minuters gångtest, för att se hur långt patienten kan gå på sex minuter. Sedan lägger man upp träningen, som består av individuell träning med styrka och kondition och ett gruppass med stationsträning, cykel eller gympa.

– De flesta känner att de mår bättre efter träning. De märker skillnad på hur snabbt de orkar gå, och vi kan också visa för dem hur långt de kommer på 6 minuter, så det är tydligt att träningen ger resultat, säger Evelina.

Den stora utmaningen är att få patienterna att ta hand om träningen själv, när programmet är över. Tidigare fanns avtal med Korpen, som gjorde att patienterna kunde slussas vidare till grupper anpassade för deltagare med liknande diagnos eller behov. I Linköping på Lungmedicinkliniken erbjuds patienterna att fortsätta träna tillsammans med fysioterapistudenter som leder passen. Det har gjort att en del fortsätter med sin träning, men även där är det svårt att få dem att fortsätta.

– Det finns många sätt att hålla i den goda utveckling som programmet ger. Vi visar dem hur de kan träna hemma med gummiband, armhävningar mot diskbänken och andra enkla övningar. All träning räknas, och det viktigaste är att de fortsätter att hålla igång, avslutar Evelina Israelsson.”

Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum
Faktaansvarig: Matti Leijon

Senast uppdaterad 2023-03-14

Evelina Israelsson

Fler goda exempel

Unga canceröverlevare får hjälp av naturen
Projektet Waya vill hjälpa unga personer som överlevt cancer att må bättre med hjälp av naturen. De som har genomlidit sjukdomen har ofta tappat förtroendet för sin egen kropp. – Att utmana sig själv på en lagom nivå i vildmarken kan hjälpa för att hitta tryggheten och för att lita på sin fysiska förmåga igen, säger forskarna Mats och Miek Jong.
Det finns ingen åldersgräns för en boll
– Flytta korgen lite längre bort, säger 98-åriga Eva Karlsson bestämt och höjer armarna över huvudet. I en elegant båge placerar hon basketbollen i nätet och ler nöjt. – Jag vill ju prova hur långt jag klarar att kasta.
”Det är fantastiskt att se hur stor skillnad fysisk aktivitet kan göra”
När läkaren Johannes Arnell skriver ut recept till sina patienter är det inte alltid milligram i ordinationen, utan minuter.– Det är fantastiskt hur mycket en promenad om dagen kan göra för en patient som lider av till exempel sömnproblem, depression, migrän, högt blodtryck eller livsstilsrelaterade sjukdomar, säger han.
Aktiv gemenskap skapar god hälsa
En aktiv tillvaro, med meningsfulla saker att göra, gärna tillsammans med andra. Det får oss att må bra. Nu pågår initiativet ”ABC för god psykisk hälsa” i Östergötland, i syfte att uppmuntra personer över 65 år att söka sig till aktiviteter och social gemenskap.
Lättare träning lika bra som högintensiv under cancerbehandling
Att träna under cancerbehandling är bra – och det spelar ingen roll om patienterna tränar högintensivt eller på en lite lättare nivå. Det visar resultaten från Phys-Can där 80 östgötar varit med. – Det räcker att hålla igång på en låg/måttlig nivå, det känns skönt att kunna säga det, säger professor Sussanne Börjeson vid Linköpings universitet.
Centrumchefen för Primärvårdscentrum lever som hon lär
Det kan inte nog understrykas hur nyttigt det är att vi rör på oss. En av primärvårdens viktigaste uppgifter är att förmedla det till patienterna. – Min förhoppning är att inom tio år se en välbemannad primärvård där arbetet med att hjälpa folk med livsstilsförändringar är lika viktigt som att behandla sjuka.