satt-ostergotland-i-rorelse

Nya FYSSEN gör det enklare att rekommendera fysisk aktivitet

Hallå där Agneta Ståhle, professor i sjukgymnastik på Karolinska Institutet!

Varför har ni reviderat FYSS?

Det kommer hela tiden nya vetenskapliga rön inom området, och nu var det dags att revidera FYSS eftersom det ska vara relevant kunskapsunderlag. En del rön har tillkommit, men det är även viktigt att bekräfta det vi redan vet med nytt forskningsunderlag.

Vad är största skillnaden i den nya versionen av FYSS?

Den stora nyheten är GRADE-systemet, som enkelt visar hur starkt vetenskapligt stöd ett visst råd har för en viss diagnos. Systemet gör det enkelt att avgöra och argumentera för de rekommendationer som vi ger till patienter. Även när det saknas vetenskapligt stöd så kan vi ofta luta oss mot praxis i vården, och det behöver inte vara fel. Men med GRADE-systemet ser vi tydligt vilka rekommendationer som är vetenskapligt förankrade och vilka som inte är det.

Den andra förbättringen vi gjort är att låta varje kapitel avslutas med en rekommendationsruta som tydligt visar:

  • Hur man ska träna
  • Vad man ska tänka på för just den här diagnosen.

Varför tycker du att man ska lägga in fysisk aktivitet som del av behandling?

Vad man än har för sjukdom i botten så kan man förbättra sin hälsa och må bättre med fysisk aktivitet. Man måste bara veta hur man ska träna och vilket svar man kan förvänta sig av träningen.

Vad tror du är den viktigaste faktorn för att fler läkare ska förskriva fysisk aktivitet på recept eller rekommendera fysisk aktivitet som del av behandling?

För att fler läkare ska förskriva eller rekommendera fysisk aktivitet som en del i behandlingen krävs kanske lite av ett paradigmskifte, dvs en förståelse för vad fysisk aktivitet egentligen kan åstadkomma och positivt påverka förloppet av en sjukdom eller en funktionsnedsättning. I vissa fall är det rena ”mirakelmedicinen” eftersom fysisk aktivitet påverkar så många riskfaktorer för livsstilsrelaterade sjukdomar samtidigt, utan några biverkningar och är, i vissa fall, rent ”outstanding” vad gäller effekt. Kunskapsunderlaget för förskrivning/rekommendation måste också vara lättillgängligt och gå snabbt att hitta när man sitter med sin patient framför sig och det tror vi att e-fyss kan vara lösningen på.

Vad händer härnäst?

Vi håller som bäst på att skapa E-FYSS, en digital version av FYSS, som kommer att ligga tillgänglig på webben under senare delen av 2017. Den är ännu mer inriktad på att vara ett verktyg i vårdpersonalens dagliga arbete med patienter. Vi hoppas att den ska kunna ligga på 1177.se Länk till annan webbplats. men det är inte klart ännu.

Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum
Faktaansvarig: Matti Leijon

Agneta Ståhle

Porträtt av Agneta Ståhle

Fler goda exempel

  • Ny utbildning ska få fler att ordinera fysisk aktivitet

    FaR står för fysisk aktivitet på recept. Men också för motivation till rörelse och för ett mer jämlikt samtal mellan vårdpersonal och patient. - Ett viktigt och bra verktyg som hjälper oss att få fler att bli aktiva, och inte minst att reda ut varför tröskeln till träning är så hög för en del patienter, säger Lotta Hedlin.
  • Träning är lika bra som medicin

    Ångest och depression för ofta med sig ovilja och oförmåga att röra på sig aktivt. Kan man ändra på det finns goda chanser att må bättre. Vid Finspångs vårdcentrum har fysioterapeuterna Emil Persson och Isabelle Scherman startat en träningsgrupp för personer med mild till måttlig ångest eller depression och resultaten har inte låtit vänta på sig.
  • Hälsan i centrum i nyttig kurs

    – Titta jag tränar musklerna, jag ska bli stark, ropar Anne Jonsson och drar i ett resårband med handtag. Det är full fart i gymmet. På LSS-verksamheten Årstiden i Linköping har hälsan kommit att spela en stor och viktig roll.
  • Tydligt budskap från nya direktören

    ”Rör du på dig så lever du längre.” Med det tydliga konstaterandet tar Annica Öhrn sig an sitt nya uppdrag som hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Östergötland. –Jag brinner för det hälsofrämjande arbetet, säger hon.
  • Unga canceröverlevare får hjälp av naturen

    Projektet Waya vill hjälpa unga personer som överlevt cancer att må bättre med hjälp av naturen. De som har genomlidit sjukdomen har ofta tappat förtroendet för sin egen kropp. – Att utmana sig själv på en lagom nivå i vildmarken kan hjälpa för att hitta tryggheten och för att lita på sin fysiska förmåga igen, säger forskarna Mats och Miek Jong.
  • Det finns ingen åldersgräns för en boll

    – Flytta korgen lite längre bort, säger 98-åriga Eva Karlsson bestämt och höjer armarna över huvudet. I en elegant båge placerar hon basketbollen i nätet och ler nöjt. – Jag vill ju prova hur långt jag klarar att kasta.