Mats forskar om fysisk aktivitet kopplat till kvinnors kroppar

I juni publicerades en ny artikel utifrån 2-årsuppföljningen av Styrka-studien, där fysisk aktivitet visat sig minska klimakteriebesvär. Ännu inte publicerade resultat har visat hur fysisk aktivitet även tycks motverka inflammation, påverka blodfetter och därmed minska risken för åderförkalkning och exempelvis cancer.

Besvären halverades

– De som tränade halverade i genomsnitt sina besvär i form av vallningar och svettningar och kan därmed minska sömnstörningar och nedstämdhet. Det har varit väldigt tydliga resultat, konstaterar Mats.

Mats intresse för fysisk aktivitet startade i ungdomen men stärktes på 70-talet när hans fru blev aktiv i en gymnastikförening. Föreningen hade träning på alla nivåer, även motionsgymnastik för vuxna. Som läkare inom gynekologi fick Mats senare i uppdrag att hålla ett föredrag om klimakteriebesvär på medicinska riksstämman, och för att ta reda på lite mer gjorde han en enkel studie.

– Jag plockade ut alla kvinnor i en viss ålder, som tränade motionsgymnastik i gymnastikföreningen, och så skickade jag ut ett brev till dem och frågade om de ville svara på några frågor om klimakteriebesvär och träning.

Sedan skickade Mats ut samma brev till ett slumpmässigt urval kvinnor i samma ålder. Det visade sig att i gruppen som tränade hade bara hälften så många besvär med vallningar, sömnsvårigheter och annat som är vanligt i klimakteriet, jämfört med kvinnor i befolkningen. Resultaten presenterades på en världskongress 1990 och fick stor uppmärksamhet, eftersom ingen tidigare hade tänkt på eller undersökt effekterna av fysisk aktivitet kopplat till klimakteriebesvär.

Det blev sedan startskottet på en rad forskningsprojekt som på olika sätt undersökt hur fysisk aktivitet kan användas i olika syften och för att ta reda på vad som händer i kroppen vid ansträngning. Den senaste studien, den så kallade Styrka-studien, har pågått sedan 2014 och inkluderar totalt 65 kvinnor.

Styrketräning mest effektivt mot klimakteriebesvär

– När det gäller klimakteriebesvär så verkar det som att styrketräning är speciellt verksamt mot vallningar, eftersom det är intensiv träning som vi tror ökar endorfinproduktionen, som är en av orsakerna till de besvären. Vi har också sett att träning påverkar humöret, och sömnen, som är två andra faktorer som många kvinnor får problem med, berättar Mats.

Statistiskt sett är det 75% av alla kvinnor som upplever att de får någon typ av förändring i samband med att mensen uteblir.

– Det är en stor grupp som verkligen skulle kunna öka sin livskvalitet om de tränade, eftersom det är så vanligt att få en eller flera besvär, konstaterar Mats.

Träning motverkar åldrande

Styrka-studien har bidragit till att förklara både vad som orsakar klimakteriebesvär och vad i träningen som faktiskt påverkar kroppen positivt.

– Att fysisk aktivitet exempelvis sänker stress är känt sedan tidigare. Det verkar även som att träning kan kopplas till minskad så kallad oxidativ stress, säger Mats.

Oxidativ stress är något som påverkar cellerna och åldrandet och drabbar alla människor, men inte minst medelålders kvinnor. Fysisk aktivitet verkar minska den generella stressnivån men kanske motverkar det också oxidativ stress.

– Den så kallade telomerlängden påverkar hur många gånger en cell kan dela sig, förklarar Mats. När cellerna inte kan dela sig så påverkar det kroppens förmåga att läka och bygga ny vävnad och muskler.

Flera forskningsstudier pekar på att telomererna hos fysiskt aktiva är signifikant längre än hos inaktiva. Stress, å andra sidan, tros kunna påverka telomerlängden negativt. I Styrka-studien kommer de också analysera hur telomerlängden påverkas av träning.  

Nya positiva effekter av fysisk aktivitet

Förutom klimakteriebesvär tror Mats Hammar och hans forskningsteam att de även ska hitta andra positiva effekter på kroppen, vid träning.

– Vi är i gång med undersökningar av om träning kan hjälpa till att omvandla vitt fett till brunt fett, vilket är den typ av fett som är mindre skadligt för kroppen. Vitt fett framkallar inflammation – ett retningstillstånd – som ökar benägenheten för åderförkalkning och även på sikt ökar risken för cancer. Om fysisk aktivitet minskar vitt fett och ökar det bruna kan detta därför sänka både risken för åderförkalkning och för cancer, förklarar Mats.

Idrottsgynekolog framtida yrke

Nu har Mats en hel forskargrupp som studerar hur den kvinnliga kroppen fungerar och hur fysisk aktivitet kan påverka den på olika sätt.

– Jag är en slags ”idrottsgynekolog” – det kanske blir ett användbart yrke i framtiden, spekulerar Mats. Skämt åsido, att efterfråga fysisk aktivitet och hjälpa människor att röra på sig mer är en enormt viktig hälsobringande åtgärd. Fysisk aktivitet har så oerhört många positiva effekter, både förebyggande och läkande, att alla medarbetare i vården borde vara med och försöka stimulera personer i alla åldrar att minska stillasittandet och komma igång att röra på sig.

Mats forskningsteam har även studerat risken för idrottsskador kopplat till PMS och har en större sådan studie på gång på europanivå. De fick också möjlighet att lägga till några frågor i den stora Scapis-studien, som studerar hjärt-och kärlsjukdomar. Där kommer de studera om kvinnor med vallningar och svettningar möjligen har större hjärt-kärlrisker.

Leder gubbgympagruppen sedan 1981

Mats intresse för fysisk aktivitet omfattar även hans fritid, där han kört ett antal långlopp på skidor, och lett en motionsgrupp i 38 år!

– Vi startade motionsgruppen 1981 efter att jag motionerat ett tag i en av hustruns grupper. Och gruppen kämpar fortfarande på varje vecka, nu på 39:e året, skrattar Mats.

Mats var tillsammans med hustrun Benette drivande när gymnastikföreningen Nike-gymnasterna grundades och engagerade sig i T1-hallens ombyggnad till en mer avancerad gymnastikhall där både deras barn och barnbarn sedan varit aktiva. Föreningen fick 1000 medlemmar på kort tid, så intresset var stort.

– Jag har alltid jobbat mycket och känt att regelbunden motion gjort att jag orkat bättre och mer inspirerat. Samtidigt är det ju motiverande att träna när jag ser i forskningen vilken effekt det har på kroppen. Under träningspass mår hjärnan bra och plötsligt kommer nya forskningsidéer!

Textansvarig: Sofie Drake af Hagelsrum
Faktaansvarig: Matti Leijon